Utvärdering verksamhetsåret
2016-2017

Förskolan HallonEtt

Följande text är en utvärderande text av verksamheten på förskolan HallonEtt under verksamhetsåret 2016-2017.

Förskolan HallonEtt består av tre förskolor; Stockmakarens förskola i Huskvarna samt Munksjöparkens förskola och Gjuterigatan Jönköping.

HallonEtt – Gjuterigatan
Förskolan är centralt belägen i Jönköping. Lokalerna har tidigare varit en jourcentral, men 1989 gjordes en ombyggnad till att det istället skulle passa dagens och framtidens barn. Utemiljön delas tillsammans med andra hyresgäster och på gångavstånd finns Stadsparken, Friaredalen och Vätterstranden. Vi har också tillgång till en skolskog i Marieboskogen.
Vår kock lagar så gott som all mat av råvaror. Vår ambition är att servera en så varierad kost som möjligt i en lugn och trevlig miljö.
Gjuterigatans förskola består av fem barngrupper med 83 barn som är indelade homogent efter barnens åldrar från ett år till fem år.
• Torget: 1-årsgrupp, 13 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
• Parken: 2-årsgrupp, 15 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
• Tornet: 3-årsgrupp, 17 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
• Hamnen: 4-årsgrupp, 18 barn. Tre förskollärare 3,0 tjänster
• Piren: 5-årsgrupp, 20 barn. Tre förskollärare 2,8 tjänster
Förskolans öppettider är för närvarande 6:30–17:30.

HallonEtt – Stockmakaren
Stockmakarens förskola öppnade 1995 och är centralt belägen i Huskvarna alldeles intill Husqvarna AB. Förskolan tar emot barn till föräldrar med arbete på Husqvarna AB men också andra familjer är välkomna till förskolan. Lokalerna finns inrymda i samma byggnad som Restaurang Stockmakaren och därifrån får vi också maten. Barnen får på så vis en chans att äta både traditionella och nya maträtter.
Utemiljön är en stor grön oas mitt i staden som inbjuder till lek och utforskande. Utflykter med barnen gör vi till närbelägna skogsområden, Esplanaden, Mjölkafållan, Stadsparken och Huskvarnaån. Förskolan består av 2 förskolegrupper med för närvarande 35 barn.
• Fröet: 1-3 årsgrupp, 14 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster.
• Kotten: 3-5 årsgrupp, 21 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster.
• En resurspedagog som har arbetat 50% under året 2016–2017.
Förskolans öppettider är för närvarande 6:30–17:30.

HallonEtt – Munksjöparken
Förskolan är centralt belägen i Jönköping. Huset ligger bakom Hälsohögskolan på Högskoleområdet. Från början byggdes huset som villa till disponenten på Munksjö Pappersbruk, under 2007 byggdes huset om till förskola. Vår strävan är att bygga en förskola som erbjuder en stimulerande och kreativ miljö för dagens och framtidens barn. Lunch serveras i Hälsohögskolans restaurang Opponenten för barnen på 2-4 och 4-5 årsgrupperna, 1-2 årsgruppen äter på förskolan. Restaurangen erbjuder både traditionella och nya maträtter.
Förskolan ligger vackert i Munksjöparken men fin utsikt över Munksjön och på gångavstånd finns Stadsparken, Friaredalen och Vätterstranden. Vi har också tillgång till en skolskog i Marieboskogen.
Förskolan består av 3 förskolegrupper med för närvarande 47 barn.
• Skorstenen: 1-2 årsgrupp, 13 barn. Tre förskollärare, 2,9 tjänster.
• Bruket: 2-4 årsgrupp, 15 barn. Tre förskollärare, 2,8 tjänster.
• Bron: 4-5 årsgrupp, 19 barn. Tre förskollärare och en resurspedagog, 3,3 tjänster.
• En resurspedagog som har arbetat 50% under året 2016-2017.
Förskolans öppettider är för närvarande 6:30–17:30.

Sammanfattningsvis arbetar 40 personer på förskolan HallonEtt. All tillsvidareanställd personal i barngrupperna är förskollärare förutom en person som har barnskötarutbildning. En av förskollärarna har en lokal behörighet som förskollärare i Jönköpingskommun. Under verksamhetsåret 2016-2017 har en person utan förskollärarutbildning vikarierat i en av barngrupperna.

Utöver de förskollärare som arbetar i barngrupperna finns också två anställda ateljeristor (sammanlagt 150%) med konst respektive rytmikutbildning, en pedagogista med doktorsexamen inom pedagogik som arbetar 60%, fyra reflektionsvikarier/ pedagogmedhjälpare (sammanlagt 100 %), en kock som arbetar 100% och ett köksbiträde som arbetar 50%. Förskolechefen arbetar 100%, har en magister i pedagogik och går nu rektorsutbildning. En av förskollärarna arbetar också med administration 15% av sin tjänst.

Förskolan HallonEtt arbetar Reggio Emilia inspirerat vilket betyder att det är en starkt värdeorienterad verksamhet, att det är ett projektorienterat arbetssätt, pedagogisk dokumentation och att det är en verksamhet som aktivt arbetar med barns kreativa uttryck. De vetenskapliga perspektiv vi tar som utgångspunkt i arbetet är sociokulturella perspektiv på barns lärande. Vi arbetar också med olika posthumanistiska synsätt i den pedagogiska verksamheten.

Förskolan har sedan flera år har utvecklat en systematisk struktur för uppföljnings- och utvärderingsarbete. Detta är en omfattande kollaborativ process som genomsyrar ett verksamhetsår. Grunden för hela det systematiska kvalitetsarbetet är projektet Hållbar framtid och förskolans värdeord. All pedagogisk personal, och föräldrar till barnen på förskolorna är delaktiga på olika sätt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Detta innebär att denna utvärdering är en kondenserad text med spår från reflektioner som gjorts under året. Den kondenserade texten är alltså en sammanfattning och analys från ett större material bestående av pedagogiska dokumentationer som är gjorde under verksamhetsåret.

Detta sätt att arbeta med vetenskapliga perspektiv på barns lärande och kollaborativa samtal menar vi innebär ett sätt att arbeta med en förskola på vetenskaplig grund av beprövad erfarenhet.

Förskolan HallonEtt som värdeorienterad praktik

De värdeord som förskolan har valt ut är ett sätt att aktivt arbeta med normer och värden. Genom att fokusera på värdemässiga begrepp i förhållningssätt, pedagogisk miljö och dokumentationer är vår ambition att normer och värden ska bli synliga, levande och möjliga att reflektera i iscensättning, förändring och utveckling av den pedagogiska verksamheten. De värdeord som vuxit fram under åren är välkomnande, tillit, delaktighet, glädje, framtidstro och utforskande. Nedan följer kortfattat våra tankar om de olika begreppen.

Välkomnande
Att känna sig välkommen är att uppleva sig som emotsedd, efterlängtad eller som en ”kär vän”. I en välkomnande atmosfär finns en öppenhet och nyfikenhet för den Andres frågor, åsikter, kultur och språk. Alla människor ska känna att deras frågor välkomnas – att deras synpunkter är värdefulla. Välkomnande menar vi ligger nära lyssnandet då vi genom att lyssna visar värdet av dem vi möter. Lyssnandet där man för en stund tar paus från sina åsikter är ett lyssnande som välkomnar och ger den Andre ett värde. Den gode lyssnaren tar emot det som den andre säger för att den vill förstå, den vill låta sig påverkas och låter sig engageras i vad den andre säger.

Tillit
Med begreppet tillit vill vi framhålla vikten av att vi tror gott om både oss själva och andra och de pedagogiska processer vi jobbar med. Tilliten är viktig för att en organisation ska kunna utvecklas och tilliten kan inte skapas som någon form av produkt. Det är en “grundhållning som växer fram när vi utövar och tränar oss i att begå kloka handlingar och att lära oss hur klokt genomtänkta mål nås” (Ramírez, 2001, s.143). Tilliten är viktig för att hålla samman vår förskola, samhällen och organisationer. Det handlar om att våga göra utan att veta var eller hur det slutar, att känna tillförsikt utan att släppa sitt ansvar. Tillit ur goda handlingar, det kan inte planeras utan det är och blir.

Delaktighet
Verksamhetsutveckling måste delas för att bli meningsfull, verkningsfull och expanderande.
Det är viktigt att känna att man är delaktig i sitt eget liv, att man får vara delaktig i beslut som rör vardagen och framtiden. Delaktighet skapar motivation och personligt engagemang men också ett medansvar. Genom att få möjlighet att bli delaktig måste var och en formulera sig, argumentera och förhandla. Om olikheterna framträder när förutsättningar skapas för delaktighet kan konfrontationen göra det möjligt för mig att konfrontera och konkretisera mitt eget tänkande med den Andres. Detta ger mig och den Andre först en möjlighet att förstå oss själva men också en möjlighet att reflektera och eventuellt förändra tankar och handlingar efter en argumentation som känns meningsfull och respektfull. Detta medför ett samspel med den Andre som är en viktig process när något behöver förändras och/eller förbättras eller förstås på ett nytt sätt. Möjlighetsarenorna för att kunna vara delaktig måste vara olika för att allas röster ska bli hörda.

Glädje
Livet består av glädje, sorg, besvikelse, rädsla och allt detta är viktigt att lära sig hantera som människa genom livet. Det vi önskar förmedla är en grundton som bygger på livsglädje. Glada människor smittar genom leenden, skratt och glada ögon. Mötet med en person som känner sig glad och som delar denna glädje inspirerar. Men glädje är också mycket mer än att mötas av en glad person. Genom att vi vill erbjuda barnen många uttrycksmöjligheter hoppas vi kunna aktivera barnens skapande krafter och på så vis ge möjlighet till glädje. Glädje handlar om en upplevelse av tillfredställelse, en upplevelse av att klara av svåra saker, att ha idéer, att bli lyssnad på att vara en del av ett sammanhang.

Framtidstro
För oss är det centralt att barn skall få möta vuxna som tror på och är hoppfulla inför framtiden. I vår strävan kring viktiga värden önskar vi förmedla, skapa hopp och tillförsikt inför framtiden. Vi menar att barn har som rättighet att känna hur roligt och spännande det är att växa, utvecklas och lära och på så vis bli nyfikna, kreativa och få en vilja att förändra och utveckla samhället.
Demokrati frigör energi och ger hopp om framtiden, därför vågar vi ha en positiv framtidssyn.

Hållbarhet är en naturlig del i allt vi gör, på ett övergripande plan ställer vi oss frågor som; Hur kan vi verka för en värld där alla barn har mat för dagen och någon att få trygghet hos, där vi är i samspel med naturen? Vad är det goda och vad är det rätta i ett Hållbarhets perspektiv? Är detta acceptabelt ur ett långsiktigt ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv? Vi vill stå för en filosofi som gör livet värt att leva för alla nära och långt borta.

Utforskande
Vi som finns i förskolan samspelar med den värld vi lever i – världen ”talar till och med oss” genom möten med människor och den atmosfär som de erbjuder. Men också den pedagogiska miljö, material och organisation samspelar som redskap i vårt lärande i att utvecklas som människa. Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativa upptäckter, där material och miljö inbjuder till många olika lösningar och idéer. Verksamheten ska därför vara mångfacetterad. I en innehållsrik pedagogisk miljö kan barnens utforskande bli kreativt. Vi tror att människan har lust att lära och redan som liten har man rätt till lustfyllt, meningsfullt och innehållsrikt lärande. Leva och lära handlar mycket om att utforska sig själv och sin relation till andra och andra ting och att få möjlighet på ett lekfullt sätt erövra omvärlden tillsammans med andra. Utforskande är vårt ställningstagande när vi iscensätter för barns lärande, och i detta tar vi stöd av Vygotskijs (1978;1995) syn på lärande och posthumanistiska perspektiv (Dahlberg, 1994; 2001)

Summering och analys: Förskolan HallonEtt som värdeorienterad praktik

Studenter, besökare på Hallondagar och föräldrar anser att värdeorden är levande i arbetet. På årets medarbetarsamtal har vikten av att reflektera vilka värden vi ska verka för och sträva mot diskuterats. Det är lättare att formulera värdeställningstaganden i ord men det kan vara svårare att leva när vardagen tränger sig på. Det finns också alltid en risk att nya normer skapas, därför krävs ett aktivt arbete med att granska varandras handlingar och hjälpa och påminna varandra.

HallonEtt som värdeorienterad praktik; Utvecklingsområden inför 2017-2018

1 Utveckla och analysera innebörder av värdeord i relation till såväl pedagogiskt arbete, samverkan och arbetsmiljöarbete.
Förskolan HallonEtt som lärandepraktik

Förskolan fick inför verksamhetsåret 2016-2017 ny ledning. Detta har bland annat inneburit att den nya ledningen tar över strukturen över utvärderingsprocessen under året, tidigare formulerade utvecklingsområden samt sättet att formulera en utvärdering som ska vara kommunicerbar för tillsyn och samtidigt stöd för verksam pedagogisk personal. Beskrivningen och bedömningen är därför upplagd på följande sätt. Till att börja med presenteras och summeras förskolans gemensamma utvecklingsområden inför verksamhetsåret 2016-2017 (I). Därefter följer en kortfattad presentation av arbetslagens analyser kring barns lärande under året och projektet Hållbar framtid. Därefter följer en analys samt utvecklingsområden kring förskolan som lärandepraktik.

Gemensamma utvecklingsområden formulerade inför verksamhetsåret 2016-2017

Dessa utvecklingsområden är framtagna från olika tvärgrupper som den pedagogiska personalen möts i för gemensam reflektion under året. Utvecklingsområdena presenteras först i punktform och därefter följer en summerande text. Samtliga utvecklingsområden rör den pedagogiska verksamheten.

Utvecklingsområde Avstämning med kommentar från förskolans nya ledning
1 Skriva klart materialet om utvecklingssamtal enskilt och i grupp, samt om pedagogisk dokumentation
Vi har under året inte skrivit något, men vi har däremot reflekterat kring ett framtaget underlag för utvecklingssamtal.
2 Skriva om samarbete förskola – skola
Vi har under året inte skrivit något om detta men vi har använt Skolverkets framtagna material och de olika material som respektive skola har tagit fram.
3 Matematik. Det finns en text, men det ska göras tillägg, citat ska läggas till etc.
Inte heller kring matematik har vi skrivit. Däremot finns en tidigare text som vi kan använda som underlag för en eventuell handlingsplan i matematik om vi tycker att vi behöver en sådan.
4 Formulera om hur vi ser på Beprövad erfarenhet Detta har vi inte berört.
5 Använda naturen och vistas mer i den.
Detta är svårt att bedöma för den nya ledningen.
6 Formulera vad ekologiskt tänkande betyder för oss. Vi har reflekterat kring detta genom studiebesök och workshops på pedagogiska träffar.
7 Under nästa års litteraturseminarium läsa gemensam litteratur i samarbetslagen. Vi har läst samma litteratur i samarbetslagen.
8 Fortsätta utveckla vårt förhållningssätt med att visa miljö och material stor omsorg.
Detta har vi jobbat med genom de olika projekten, och genom pedagogiska träffar.
9 Workshops kring bildskapande, rytmik, musik och dans
Vi har arbetat med workshops på studiebesök och pedagogisk träff.
10 Använda ateljéristornas kompetenser för enskilda arbetslags behov men också vid gemensamma pedagogiska möten
Omfattning är svårt för ny ledning att bedöma. Ateljeristorna är en del av förskolans pedagogiska ledning och deras kompetens är viktig för den pedagogiska personalen, och för barnens möjlighet att använda kreativa uttryck. Under våren ledde ateljeristorna arbetslagen i olika workshops på ett pedagogiskt möte
11 Eftersom detta är vårt första år som övningsförskola behöver vi fortsätta med att bygga upp strukturer för VFU på förskolan. Fortsätta med att utveckla HallonEtts ”Handlingsplan för VFU vid Övningsförskolor” Handlingsplanen är ett levande dokument och reviderades under höstterminen. Detta behöver vi arbeta med kontinuerligt.
12 Dela de föreläsningar som genomförs under Hallondagarna med kollegorna på förskolan. Detta tar vi med till verksamhetsåret 17-18
13 Under reflektionstillfällen samla på, det här fungerar ”därför att” det här fungerar inte ”därför att”.
Detta ligger i linje med beprövad erfarenhet och är något som vi kan fortsätta att utveckla. Pedagogistan har gett reflektioner kring varje arbetslag hur de analyserar sin verksamhet.

Summering av förskolans gemensamma utvecklingsområden
Fler av ovanstående områden är riktade mot att den pedagogiska personalen ska skriva fram någon form av handlingsplan. Under verksamhetsåret har inte detta prioriterats då förskolans nya ledning, utifrån och med sina erfarenheter, har behövt sätta sig in förskolans kultur och organisation. De områden som skulle skrivits fram har dock varit aktuella för reflektion i sammanhang som gemensam reflektionstid med pedagogistan och på Hallondagar. Gällande matematik som kunskapsområde har några arbetslag, exempelvis Bruket och Tornet, använt Bishops begrepp (Björklund & Franzén, 2015) som stöd för att fördjupa det projekterande arbetet och sätta pågående aktiviteter i relation till exempelvis den matematiska aktiviteten design. Till nästa verksamhetsår är det viktigt att fler arbetslag får ta del av liknande exempel.
Arbetslagens utvärderingar

Förutom de gemensamma utvecklingsområden som formulerats i tvärgrupper och presenterats ovan har också varje arbetslag arbetat med utvecklingsområden. Dessa områden har utvärderats vid flera tillfällen under året. Förskolegruppernas utvecklingsområden har exempelvis handlat om att:
 arbeta mer med barns kreativa uttryck i bild, musik, rytmik och bygg och konstruktion
 utveckla reflektioner till att bli mer analyserande
 involvera barnen i reflektioner i större utsträckning
 få in staden och närområdet i projekten
 utveckla arbetet med naturvetenskap, teknik och matematik
 att lek, fantasi och berättande blir en del av projektet

Varje arbetslag arbetar tätt tillsammans med ett annat samarbetslag. Under verksamhetsåret finns, utöver pedagogiska träffar, tre tillfällen där samarbetslagen läser varandras dokumentationer och ger varandra respons och feedforward utifrån formulerade utvecklingsområden. Dessa tillfällen är I) i slutet av november då samarbetslagen läser varandras pedagogiska dokumentationer i reflektionsmallen, II) genom skuggning – då en person från respektive arbetslag deltar i det andra arbetslagets verksamhet under en dag och III) i slutet av vårterminen då samarbetslagen läser varandras dokumentationsarbete och sedan reflekterar och analyserar arbetet tillsammans med pedagogista, ateljeristor och förskolechef under en halvdag. Vid tillfälle I och III ger också ateljeristor, pedagogista och förskolechef sina reflektioner på arbetslagens arbete. I denna utvärdering ges en övergripande analys på arbetslagens processer.

I arbetslagens utvärderingar finns formuleringar kring vilka kunskaper som de kan se att barnen har utvecklat under året. Nedan presenteras några utdrag från detta:

 Det lärande som barnen på ettårs avdelningen Torget har erövrat beskrivs av förskollärarna med stöd av begreppen fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet och förmåga. De utgår i sin analys från de erfarenheter barnen har gjort genom att de har arbetat med trummande under året. Genom detta projekt har barnen gjort erfarenheter kring att göra rytmer och kommunicera och känna samhörighet genom rytmer. Vidare har barnen fått erfarenheter av att delta i aktiviteter i olika gruppkonstellationer.

 Projektet med fokus kring vad som finns Under ytan (Parken) har gjort att barnen har utvecklat kunskaper kring hur krabbor ser ut, vad de har för färger, hur klorna sitter, Ytterligare en viktig kunskap är att barnen har utvecklat kunskaper att ställa fler frågor kring krabbor, kring exempelvis vad de äter, och om de kan simma. Dessa kunskaper visar barnen genom att använda verbalt språk, kroppsspråk men också genom att måla krabbor.

 Projektet med fokus på fåglar (Tornet) visar att barnen har utvecklat kunskaper dels om själva fenomenet fåglar. De har erövrat en mängd olika kunskaper om utrotningshotade fåglar och fåglars vardagsliv. Barnen använder en mängd begrepp som är koppat till fakta om fåglar som exempelvis vingpennor. Barnen har alltså gjort språkliga erfarenheter kopplat till ett meningsfullt sammanhang. Projektet kring fåglar har på olika sätt generat kunskaper inom områdena språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap. Dessa kunskaper visar barnen genom att använda olika uttrycksformer som måleri, skriftspråk och kroppsspråk. Förskollärarna har analyserat pedagogiska dokumentationer och satt dem i relation till kunskapsområden och teoretiska perspektiv.

 Projektet med fokus på kommunikation (Hamnen) visar att barnen exempelvis har utvecklat naturvetenskapliga kunskaper om kretslopp och klorofyll och ”att det är klorofyll som gör det gröna” (barnen på Hamnen), att det är svårt att hitta klorofyll på vintern MEN att det finns någon annanstans; ”Typ i Dubai” (barnen på Hamnen). Barnen vet också att det är bra att prata med blommor, och varför detta är bra. Genom höstterminens arbete med kryp har barnen utvecklat artkännedom kring kryp. Projektet har också gjort att barnen har utvecklat sina förmågor att samarbeta, lyssna på varandra och att vissa känslor är lättare att visa än andra. Barnen har använt och lärt mer om skriftspråk och de har ljudat vilket är en viktig del i tidig litteracitet. De har också räknat och utforskat rymd och material i många olika sammanhang.

 Projektet med fokus på vad som finns under vattnet (Piren) har lett till att barnen har utvecklat faktakunskaper om fiskar och andra djur under vattenytan. Barnen visade ett särskilt stort intresse för fakta då de fick en uppgift i början av läsåret att rita fiskar. För att lägga till fantasi till fakta fick några av barnen pröva på att skriva poesi/dikter om sin bild. En av förskollärarna uttryckte ”ju mer fakta barnen vet och tar reda på desto mer fantiserar de”. Barnens fakta och fantasi gav sig också uttryck i lek, ett egenskrivet drama som de spelade upp för barnen på Parken och i en tipspromenad för barnen på Hamnen. Barnen har under året utvecklat sitt bildskapande genom måleri, foto och tecknande.

 Projektet på Fröet har fokuserat på Träd och skog med följande frågeställning: Vad gör barnens erfarenheter av träd med deras rörelser, samtal och berättande på förskolan? Förskollärarna ser att projektet avspeglar sig i barnens rörelser och lekar och att det påverkar deras funderingar och fantasi. Ett exempel på detta är att de bland annat har arbetat med en saga som ett barn berättade ur egen fantasi. Sagan har sedan tagit sig uttryck i olika språk som; verbalt, lera, lekande, musik och rörelse. Att vistas i skogen med en medveten pedagogisk hållning har också gjort att pedagogerna har uppmärksammat hur barnen förhåller sig till träd och stubbar med sin egen storlek. Ett av barnen uttrycker detta verbalt; ”´Jag stor nu’ säger hen när hen med lätthet klättrat upp på den höga stubben” Utöver projektet händer det dagligen sidospår som också ger barnen viktiga erfarenheter såväl naturvetenskapliga och tekniska som matematiska och språkliga.

 Projekt med fokus på närmiljön i Huskvarna har bidragit till att barnen har utvecklat kunskap kring platser i Huskvarna, de har lärt sig att förstå och tolka symboler. Genom att de har arbetat aktivt med olika fenomen runt platser i Huskvarna har barnen utvecklat kunskaper kring djur, människor och aktiviteter i en stad. De har utvecklat sitt vetande kring hållbarhetsfrågor omkring hälsa och mat för djur och människor. Barnen som har gått på Kotten detta år vet att ”människor mår bra av att röra på sig”,”I fotboll behöver man publik, lag, domare, regler och boll” och att ”Man kan laga trasiga saker. Tvättar man saker blir de rena. Fattiga behöver mat och pengar”.

 Projektet som har fokuserat på barns berättelser om att det finns lejon i träd (Skorstenen) valde att reflektera tillsammans med vårdnadshavarna under grupputvecklingssamtalet om vilket lärande som har utvecklats i barngruppen. De tittade på dokumentationer tillsammans med vårdnadshavarna och tolkade barns lärande om såväl fenomen som inom kunskapsområden och förmåga att samarbeta. Grupputvecklingssamtalet blev ett sätt att göra vårdnadshavarna delaktiga i projektet. För att göra barnen delaktiga i årets projekt så har förskollärarna tillsammans med barnen samlat dokumentationer av projektet på en lärandetavla, tavlan har gett upphov till möten barn emellan, mellan barn och projekt, mellan barn och vårdnadshavare, mellan barn och förskollärare och mellan förskollärare och vårdnadshavare. I projektet har förskollärarna analyserat olika processer och ser att samtliga målområden blir synliga. Exempel med stegen, där ett barns idé om att klättra för att nå högre och kunna nå upp och hänga upp presenter till lejonen. Vidare prövar barnen sin balans då de leker med stegen på marken, och ett barn nämner siffror då hen tar sig framåt på stegen vilket tolkas som att hen räknar. Förskollärarna har arbetat med iscensättningar för att främja fantasi och utforskande.

 På Bruket kom fokus i projektet att gå från vad som är levande till sniglar. Som stöd i projektet använde de frågeställningar kring; hur nya berättelser kan skapas kring snigeln med begreppen natur och fantasi som verktyg? Samt hur snigeln kan bli ett verktyg för att utforska teknik (digitala verktyg)? Genom ett medvetet arbetssätt har barnens kunskaper ökat inom samtliga kunskapsområden. Förskollärarna har gjort analyser av projektprocesser som synliggör barnens teorier och frågor kring exempelvis: kretslopp genom att tillsammans med barnen följa mögel- och förruttningsprocesser hos grönkål och blåbär och följa barnens förslag att lägga i vatten. Detta är ett utforskande sätt att iscensätta lärande. Detta arbetslag har använt Bishops aktiviteter, exempelvis lek och design som tolkningsram för barnens aktiviteter och görande. Projektet har också genererat utforskande inom området teknik. Dels genom att de har provat och undersökt former, foga samman och tekniker i ateljéarbetet och dels genom att de aktivt har jobbat med digital teknik. Barnens språkande har delvis varit i växande genom att deras egna berättelser har gestaltats i flera olika uttrycksformer exempelvis digital teknik.
 Projektet som har gått i relation till vind och språkande har bland annat möjliggjort för barnen att vara i ett naturvetenskapligt utforskande. Att utforska fenomen som exempelvis vindriktning, motvind, medvind och vindstyrka med digital teknik, måleri, lek, musik, dans och samtal har skapat en ”stor känslighet för vindens påverkan på oss och vår natur” (Bron). Utöver den naturvetenskapliga delen har projektet genererat kunskap inom en mängd olika områden. Barnen har själva ställt frågor och kommit med förslag – vilket kanske är den viktigaste kunskapsförmågan vi kan önska för nutid och framtid.

Projektet Hållbar Framtid

Framtidstro som är ett av våra värdeord hör ihop med Hållbar utveckling. Hållbar utveckling är att värna om miljö och människor i alla led. Hållbar utveckling är en sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Bruntlandsrapprten, 1987. s,43) Den starka kopplingen mellan framtid och hållbar utveckling gör tillsammans med en filosofi som gör livet värt att leva för alla nära och långt borta gör att vi vill arbeta Hållbar framtid som projekt.
Förskolegrupperna har under verksamhetsåret arbetat med Hållbar framtid med olika fokus valda utifrån de processer som barnen har varit upptagna av under början av hösten. I mitten av höstterminen erbjöds alla förskolegrupper ett gemensamt syfte att fokusera kring. Detta var: Vi vill bidra till nya berättelser kring ekologisk känslighet och hållbart tänkande för att skapa hopp och framtidstro. Vi vill också synliggöra och undersöka hur människor, växter och djur är sammanflätade med varandra och ansvariga för varandras öde. Syftet är inspirerat från Reggio Emilia institutets projekt kring Hållbar framtid som vi är delaktiga i. Några av grupperna jobbade utifrån detta syfte, medan några skapade ett eget. Samtliga grupper valde egna nyfikenhetsfokus utifrån den egna barngruppens intresse och tidigare erfarenheter tillsammans som förskolegrupp. De fokus som projektet har haft i år är: Träd och skogsbad, Huskvarna som plats för gäster, spänningen kring lejon i träd, insekter i spänning mellan fakta och fantasi, vinden och språkandet, trummande, rytm och kommunikation, livet under ytan, fåglar, kommunikation mellan kryp och olika ting och vatten, och det som finns under ytan som naturfenomen och poetisk kraft.
Projektprocesserna är väl dokumenterade och förskolan har organiserat för granskning och reflektion kring såväl fenomen som visat sig under processen som för vilket lärande som är möjligt för barnen i dessa processer. På en metanivå (det vill säga pedagogisk personal som möts i tvärgrupper, studiebesök, workshops) har också innebörden av ekologisk känslighet och nya berättelser reflekterats. I de olika arbetslagen har det också skrivits formuleringar kring innebörden av ekologisk känslighet. Exempelvis Bron som skriver: ” ’Ekologi = samspel i naturen”
Då tänker vi att ekologisk känslighet betyder: Känslighet för samspel i naturen’ ” Detta tar vi med oss in i iscensättning av projektet nästa läsår.

Summering och analys Förskolan HallonEtt som lärandepraktik

En del av förskolans uppdrag är att skapa goda villkor för lärande samt att följa, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande. Förskolans väl genomarbetade årsstruktur möjliggör för förskollärarna att granska och utveckla varandras arbete med barns lärande. Förskollärarna tar i sina reflektioner utgångspunkt i sociokulturella perspektiv, och delvis posthumanistiska tankegångar kring barns lärande. Detta innebär att barns deltagande i olika aktiviteter, miljöer, material och sammanhang betraktas som lärande (Säljö, 2015; Vygotskij, 1978;1995). Det projektinriktade arbetssättet är ett sammanhang där barnen får möjligheter och utmaningar från lärare och miljö utifrån deras egna hypoteser. Detta sätt att arbeta är ämnesöveripande och har sin utgångspunkt i Deweys (Dewey, 2004; Säljö, 2015) progressiva pedagogik. Denna ämnesövergripande undervisning är i synnerhet viktig att tillämpa på förskolor då barn i unga åldrar lär i en helhet. Kunskapsområden är inte separerade från varandra i förskolebarnens lärande (Hvit Lindstrand, 2015).
Säljö (2015) framhåller också att det inte är möjligt att identifiera exakt vad barn lär sig i olika sammanhang, det är däremot omöjligt för barn att undvika att lära när de deltar i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra. Att delta tillsammans med andra är en viktig hållning för förskollärarna när de iscensätter och analyserar den pedagogiska praktiken på förskolan. Detta gör vi med stöd från Vygotskis (1978) klassiska citat om att ”Every function in the child’s cultural development appears twice: first on the social level and later on the individual level” (s. 7). Detta betyder att vi ser grupplärandet som den högsta formen av lärande och att vi sedan har tillit till att varje barn gör sin egen kunskap utifrån att ha deltagit i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra människor och material (Projekt Zero, 2006). Att systematiskt relatera de aktiviteter som barnen är engagerade i till förskolans kunskapsområden innebär att vi erbjuder en målrelationell pedagogik (Aspelin & Persson, 2011). Pedagogerna på Fröet analyserar spänningsfältet mellan barnens tidigare erfarenheter och fantasi i skogen. De menar att ”Fakta är inte mer sanning eller rätt för barnen, utan de vill pröva sina egna teorier”.

HallonEtt som lärandepraktik; Utvecklingsområden inför 2017-2018

2 Organisera för intern kompetensutveckling.
3 Utveckla reflektioner till att bli analyserande.
4 Utveckla målrelationellt arbetssätt.
5 Utveckla arbetsformer med digital teknik
6 Utveckla förskolans miljöer med ekologiskt tillägg.

Samverkan förskola-hem

Med utgångspunkt i våra formulerade värdeord kring exempelvis välkomnande och delaktighet så önskar vi att vårdnadshavare ska vara delaktiga på olika sätt i förskolans verksamhet. I denna utvärdering presenteras resultatet från den brukarenkät som vårdnadshavare har deltagit i, hur föräldrarna har påverkat förskolans projekt kring Hållbar framtid och övrig samverkan som sker under året.
Brukarenkät

Under våren blev vi inbjudna och tackade ja att vara med i kommunens brukarenkät som i år vände sig till alla vårdnadshavare med barn i förskola. Vårdnadshavarna har svarat på 5 frågor som de har skattat på en fyrgradig skala där 1= inte alls nöjd och 4= mycket nöjd. Det fanns utrymme för att skriva fritext till alla frågor.
Nedan redovisas resultatet förskola för förskola:

Stockmakaren, svarsfrekvens 67%:

1. Mitt barn känner sig tryggt bland förskolepersonalen
Resultat: 3: a 9% 4: a 91%
Kommentarer:
Fantastisk personal som vårt barn och vi föräldrar känner full tillit till.
Med ordinarie personal och återkommande vikarie.
Personalen är otroligt välkomnande.

2. Mitt barn känner sig trygg bland förskolekamraterna
Resultat: 3: a 9%, 4: a 87%, Vet ej 4 %
Kommentarer:
Mitt barn har många goda vänner i blandade åldrar och blir väl mottagen varje morgon.
De äldre barnen kan vara lite på.

3. Mitt barns förskola uppmuntrar till lek, utveckling och lärande:
Resultat: 3: a 4%, 4: a 96%
Kommentarer:
Både miljön och utbud
Förskolan har ett öppet sinne och ser tills mitt barns intresse vilket leder till lek å utveckling
Fullkomligt. Bättre kunde vi inte ha det. Vi känner att personalen tar väl vara på vårt barns kvaliteteter och intressen och möter upp hen där hen är.

4. Förskolan utvecklar mitt barns sociala förmåga (tex. Utveckla ansvarskänsla, empati och omtanke om andra barn)
Resultat: 3: a 9% 4: a 91%
Kommentarer:
Se ovan.
Men man kan alltid bli bättre.

5. Som förälder har jag möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum)
Resultat: 3: a 22%, 4: a 78%
Kommentarer:
”Sveriges, kanske världens, bästa förskola” Så presenterar jag Hallonett för andra!
När kontakt med pedagoger o chefer som lyssnar in oss föräldrar mycket bra.

Munksjöparken: svarsfrekvens 90%

1 Mitt barn känner sig tryggt bland förskolepersonalen
Resultat: 3: a 5% 4: a 95%
Kommentarer:
Bra att det är återkommande vikarier när det finns behov av det.
Såväl med vikarier som är relativt återkommande, men ofta samma individer, som med ordinarie personal (som är helt fantastisk, även som bollplank för förälder emellanåt).
Varit en del vikare och då märker jag att barnet blir mer osäkert vid lämning.
Lyhörd personal som tar sig tid att möta mitt barn vare sig barnet är glatt eller ledsen

2 Mitt barn känner sig trygg bland förskolekamraterna
Resultat: 3;a 26%, 4:a 74%
Kommentarer:
Det är vad jag tror eftersom man inte är med och ser men det verkar så när man hämtar.
Jag tror och hoppas men svårt att veta då man inte är med.
En del av den tryggheten kommer av att det är en relativt liten enhet.

3 Mitt barns förskola uppmuntrar till lek, utveckling och lärande:
Resultat: 3:a 5%, 4:a 95%

Kommentarer:
Mycket kreativitet med andra ting än färdigfabricerade leksaker. Utmärkt bra!
Barnens och lärarnas kreativitet syns på väggarna. Märks att barnen får lära sig utveckla sin egen förmåga via bla. skapandet.

4 Förskolan utvecklar mitt barns sociala förmåga (tex. Utveckla ansvarskänsla, empati och omtanke om andra barn)
Kommentarer:
På ett utmärkt sätt, genom handling och språk som är konsekvent och tydligt. Jättebra!
Hon är ju liten… men ändå.

5 Som förälder har jag möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum)
Resultat: 2:a 2%, 3:a 35%, 4:a 63%
Kommentarer:
Har inte försökt att påverka så mycket men skulle man vilja så går det nog.
Det erbjuds, men det finns alltid utrymme för förbättring
Vi trivs jätte bra och har ofta rekommenderat förskolan för andra föräldrar.

Gjuterigatan: svarsfrekvens 71%

1. Mitt barn känner sig tryggt bland förskolepersonalen
Resultat: 3: a 5%, 4:a 95%
Kommentarer:
bra och trygg personal är det på hela förskolan
Är väldigt trygg & pratar ofta om personalen hemma i enbart positiva termer
Trygg med ordinarie personal.

2. Mitt barn känner sig trygg bland förskolekamraterna
Resultat: 3:a 8%, 4:a 92%

Kommentarer:
Har en bra gemenskap i sin förskolegrupp med delaktighet som ledord. Pratar ofta om olika kompisar & inte enbart några få.
älskar sina kompisar.

3. Mitt barns förskola uppmuntrar till lek, utveckling och lärande:
Resultat: 4:a 100%

Kommentarer:
Förskolan är fantastiskt bra på att lära ut och lyssna på barnens önskemål
Anpassar sig helt efter mitt barns behov, arbetar inte efter tydliga ramar utan låter barnen genom lek att utforska & bidra till att sätta ramen själv utifrån egna förutsättningar

4. Förskolan utvecklar mitt barns sociala förmåga (tex. Utveckla ansvarskänsla, empati och omtanke om andra barn)
Resultat: 2:a 2%, 3:a 3%, 4:a 95%
Kommentarer:
Arbetar aktivt med delaktighet, där ryms mycket av delarna som nämns ovan.

5. Som förälder har jag möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum)
Resultat: 2:a 2%, 3:a 3%, 4:a 95%
Kommentarer:
Jag känner att pedagogerna lyssna på mig som förälder & ser mitt barn & dennes unika egenskaper. Kan inte vara mer nöjd, synd bara att ni inte bedriver någon skolverksamhet högre upp i åldrarna

Enkäten avslutades med att föräldrarna fick svara om frågan: ”Skulle du rekommendera ditt barns förskola till dina vänner?” och där svarade samtliga vårdnadshavare som besvarat enkäten JA.

Summering av brukarenkät
Brukarenkäten visar i hög utsträckning att vårdnadshavare är nöjda med förskolans verksamhet. Det är något lägre poäng på frågan om föräldrarna känner sig delaktiga, vilket är viktigt för oss att fundera vidare kring då välkomnande och delaktighet är två av våra formulerade värdeord. Här behöver vi ha diskussionen levande med föräldrarna och varandra vad föräldrars delaktighet kan vara. I föräldrarnas kommentarer syns många positiva ord om förskolan, personalen och verksamheten, vilket är glädjande. Föräldrarna lyfter fram som positivt att samma vikarier återkommer ofta men det finns också kommentarer om att barnens trygghet påverkas av för mycket (olika) vikarier, detta är en viktig del att jobba vidare med hur vi kan få till ett system för att få en stabil grupp av återkommande vikarier.

Vårdnadshavares delaktighet i projektet Hållbar framtid

Flera arbetslag har gett familjerna en sommaruppgift kring projektet Hållbar framtid. Uppgiften har handlat om olika saker som exempelvis ”ta med ett krypande minne” (Hamnen) eller ”ta med vatten” (Piren) tillbaka till förskolan. På detta sätt erbjuds familjer att vara delaktiga i projektet. Under början av höstterminen har de flesta arbetslag erbjudit familjer att delta i någon form av workshop på föräldramöten kring det område som arbetslagen fokuserar kring i projektet. Exempel på detta är att föräldrar i grupper har fått göra en mindmap kring vad ekologisk känslighet innebär (Skorstenen) för yngrebarn eller att skapa insekter av naturmaterial som kastanjer, löv, stenar och mycket annat (Bruket). Under verksamhetsåret har också föräldrar i på olika sätt engagerat sig i de projekt som pågår och kommit med inspiration till arbetslagen. På Parken har exempelvis förälder berättat om att hon har tagit dykarcertifikat och tagit med bilder från detta. På så vis knyts deras projekt kring Under ytan ihop med andra sammanhang och nya relationer skapas. På Tornet ledde ett samarbete med en vårdnadshavare till att barnens bilder av fåglar blev till vykort som såldes och vinsten av detta gick till Naturskyddsföreningens hjälp till den vitryggiga hackspetten.

Övrig samverkan

Förskolan inbjuder till utvecklingssamtal och föräldramöten varje termin. Utöver samtal om barnens trivsel och lärande görs också reflektioner kring värdeord och förskolans projekt. Föräldrarna delar då med sig av hur deras barn hemma berättar om de projekt som de är involverade i. De har också under utvecklingssamtalen fått möjlighet att reflektera kring förskolans värdeord. Nedan följer ett exempel från en grupp vårdnadshavare kring detta:

Känner oss väldigt välkomna! Känner ingen oro. Ni ser barnen. Viktigt att vi säger hej. Lätt att hämta och lämna. Härligt mottagande från pedagoger och kompisar. Gjorts mycket för att just mitt barn ska känna sig välkommen. Lugnt, en bra känsla. Stabilt – barnet pratar positivt hemma om förskolan. Märks att ni jobbar med välkomnande här. Han blir sedd som människa (olika vårdnadshavare på Torget)

Vårdnadshavare har under året blivit inbjudna att delta i träffar kring traditioner. Dessa skiljer sig mellan förskolorna, men någon form av träff sker på samtliga förskolor vid Lucia. En förskola har som tradition att bjuda på grötfrukost och en förskola bjuder in far- och morföräldrar att baka. Vidare erbjuds dropin fika och sommaravslutning runt midsommar. Utöver detta har också vårdnadshavare blivit inbjudna till arbetande föräldramöte där pedagogisk personal tillsammans med föräldrar arbetat med förskolans utemiljö.
De träffar som förskolan anordnar kring traditioner som Lucia/jul och sommar upplevs som betydelsefulla av både vårdnadshavare och förskolans pedagogiska personal. Det är en slutsats vi kan dra genom att föräldrarna frågar efter dessa träffar. Kanske är det dessa träffar som skapar en samhörighet? Det är dock viktigt att ta i anspråk att det just i dessa tider är en del extra arbete för förskollärarna i form av dokumentation och utvärderingsarbete. Det är därför viktigt ur arbetsmiljösynpunkt att förskolorna reflekterar kring syftet med dessa träffar, ser till att ryms inom förskollärarnas tid och att det är rimliga arbetsuppgifter.

I syfte att dela information om vad som händer under dagarna/veckorna på förskolan skriver avdelningarna veckobrev, dagbok och några använder Instagramkonton.
Summering och analys Samverkan förskola – hem

Flera avdelningar har under året startat Instagramkonton vilket har varit uppskattat av föräldrarna. Av etiska skäl behöver vi reflektera och ta ställning för hur dessa konton ska hanteras, vilka som ska få följa och om förskollärarna anser att arbetet med detta ryms inom arbetstid. Minskas något annat arbetsområde genom att Instagram används? Varningssignaler som gör sig hörda genom media pekar på att sociala medier för med sig en stress, en känsla hos oss att vilja hålla oss uppdaterade. Ur både arbetsmiljösynpunkt och barns säkerhet kopplat till IT är det viktigt att reflektera över konsekvenser med Instagramkonto samt skriva en handlingsplan för detta under kommande läsår.

För att få samtliga föräldrar att känna sig välkomna och delaktiga i den pedagogiska verksamheten behöver vi tänka på att all kommunikation genomsyras av värdeord och vårt projekt Hållbar framtid. Detta innebär att också veckobrev ska ses mer som kommunikation kring detta än som information.

Samverkan förskola-hem; Utvecklingsområden inför 2017-2018
7 Uppdatera handlingsplan för IT användning som kommunikation med vårdnadshavare.
8 Se över arbets- och kommunikationsformer för att öka känslan av delaktighet hos vårdnadshavare.

Underskrift
Jönköping 2017-08-29

Carin Hellberg Sara Hvit Lindstrand
Förskolechef Pedagogista

Referenser

Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup.
Björklund, C., & Franzén, K. (2015). De yngsta barnens matematik. Stockholm: Liber.
Dahlberg, G., & Lenz Taguchi, H. (1994). Förskola och skola: om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS.
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2001). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv, exemplet förskolan. Stockholm: HLS.
Dewey, John. (2004). Individ, skola, samhälle. Utbildningsfilosofiska texter. Natur och Kultur.
Hvit Lindstrand, Sara (2015) Små barns tecken och meningsskapande. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jonkoping University.
Luis Ramírez, J. (2001). Den mänskliga existensens grund – en undersökning om tillitens fenomenologi. In G. Aronsson & J. Karlsson (Eds.), Tillitens ansikte (pp. 129 – 150). Lund: Studentlitteratur.
Project Zero. Reggio Children. (2006). Att göra lärandet synlig. Bans lärande–individuelt och i grupp.Stockholms universitets förlag.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2016. Stockholm: Fritzes.
Säljö, Roger. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup.
Vygotskij, Lev. Semenovic. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Vygotskij, Lev. Semenovic.(1995). Fantasi och kreativitet i barndomen.Göteborg:Daidalos.