Förskolan HallonEtt

Följande text är en utvärderande text av verksamheten på förskolan HallonEtt under verksamhetsåret 2017-2018. Utvärderingen är indelad i fem områden. Dessa är Förskolan HallonEtt (I), HallonEtt som värdeorienterad praktik (II), HallonEtt som lärandepraktik (II), Samverkan Förskola Hem (IV) och HallonEtt som arbetsplats (V).

Förskolan HallonEtt består av tre förskolor; Stockmakarens förskola i Huskvarna samt Munksjöparkens förskola och Gjuterigatan Jönköping.

HallonEtt – Gjuterigatan

Förskolan är centralt belägen i Jönköping. Lokalerna har tidigare varit en jourcentral, men 1989 gjordes en ombyggnad till att det istället skulle passa dagens och framtidens barn. Utemiljön delas tillsammans med andra hyresgäster och på gångavstånd finns Stadsparken, Friardalen och Vätterstranden. Vi har också tillgång till en skolskog i Marieboskogen.

Vår kock lagar så gott som all mat av färska råvaror. Vår ambition är att servera en så varierad kost som möjligt i en lugn och trevlig miljö.

Gjuterigatans förskola består av fem barngrupper med 83 barn som är indelade homogent efter barnens åldrar från ett år till fem år.

  • Torget: 1-årsgrupp, 13 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Parken: 2-årsgrupp, 15 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Tornet: 3-årsgrupp, 17 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster
  • Hamnen: 4-årsgrupp, 18 barn. Tre förskollärare 2,8 tjänster
  • Piren: 5-årsgrupp, 20 barn. Tre förskollärare 3,0 tjänster

Förskolans öppettider är för närvarande 6:30–17:30.

HallonEtt – Stockmakaren

Stockmakarens förskola öppnade 1995 och är centralt belägen i Huskvarna alldeles intill Husqvarna AB. Lokalerna finns inrymda i samma byggnad som Restaurang Stockmakaren och därifrån får vi också maten. Barnen får på så vis en chans att äta både traditionella och nya maträtter.

Utemiljön är en stor grön oas mitt i staden som inbjuder till lek och utforskande. Utflykter med barnen gör vi till närbelägna skogsområden, Esplanaden, Mjölkafållan, Stadsparken och Huskvarnaån. Förskolan består av 2 förskolegrupper med för närvarande 35 barn.

  • Fröet: 1-3 årsgrupp, 14 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster.
  • Kotten: 3-5 årsgrupp, 21 barn. Tre förskollärare, 3,0 tjänster.
  • En resurspedagog som har arbetat 50% under året 2017–2018.

Förskolans öppettider är för närvarande 6:00 –17:30.

HallonEtt – Munksjöparken

Förskolan är centralt belägen i Jönköping. Huset ligger bakom Hälsohögskolan på Högskoleområdet. Från början byggdes huset som villa till disponenten på Munksjö Pappersbruk, under 2007 byggdes huset om till förskola. Vår strävan är att driva en förskola som erbjuder en stimulerande och kreativ miljö för dagens och framtidens barn. Lunchen kommer från Stockmakarens restaurang och serveras för de äldre barnen i en lokal på Hälsohögskolan, 1-2 årsgruppen äter på förskolan.

Förskolan ligger vackert i Munksjöparken men fin utsikt över Munksjön och på gångavstånd finns Stadsparken, Friaredalen och Vätterstranden. Vi har också tillgång till en skolskog i Marieboskogen.

Förskolan består av 3 förskolegrupper med för närvarande 47 barn.

  • Skorstenen: 1-2 årsgrupp, 13 barn. Tre förskollärare, 2,9 tjänster.
  • Bruket: 2-4 årsgrupp, 15 barn. Tre förskollärare, 2,8 tjänster.
  • Bron: 4-5 årsgrupp, 19 barn. Tre förskollärare och en resurspedagog, 2,8 tjänster.

Förskolans öppettider är för närvarande 6:30–17:30.

Sammanfattningsvis arbetar 40 personer på förskolan HallonEtt. All tillsvidareanställd personal i barngrupperna är förskollärare förutom en person som har barnskötarutbildning. Två av förskollärarna har en lokal behörighet som förskollärare i Jönköpingskommun. Under verksamhetsåret 2017–2018 har en person utan förskollärarutbildning vikarierat i en av barngrupperna. Utöver de förskollärare som arbetar i barngrupperna finns också två anställda ateljeristor (sammanlagt 150%) med konst respektive rytmikutbildning, en pedagogista med doktorsexamen inom pedagogik som arbetar 60%, fyra reflektionsvikarier/ pedagogmedhjälpare (sammanlagt 100 %), en kock som arbetar 100% och ett köksbiträde som arbetar 50%. Förskolechefen arbetar 100%, har en magister i pedagogik och går nu rektorsutbildning. En av förskollärarna arbetar också med administration 10% av sin tjänst.

Förskolan HallonEtt arbetar Reggio Emilia inspirerat vilket betyder att det är en värdeorienterad verksamhet, att vi arbetar med ett projektorienterat arbetssätt, pedagogisk dokumentation och att det är en verksamhet som aktivt arbetar med barns kreativa uttryck. De vetenskapliga perspektiv vi tar som utgångspunkt i arbetet är sociokulturella perspektiv på barns lärande. Vi arbetar också med olika posthumanistiska synsätt i den pedagogiska verksamheten. Med sociokulturella perspektiv menar vi att vi ser grupplärande som den högsta formen av lärande, vi menar att människan först lär i grupp tillsammans med andra och sedan gör vi vår individuella förståelse utifrån det. Med detta tar vi stöd av Vygotskij och hans citat ”Every function in the child’s cultural development appears twice: first on the social level and later on the individual level” (1978, s. 7). Detta synsätt ger också stor betydelse åt språkande och vi därför menar vi att barn ska bli erbjudna att uttrycka sig på flera olika sätt på vår förskola. Posthumanistiska synsätt hjälper oss att vara kritiska mot vedertagna sanningar för att på bästa sätt erbjuda barnen en meningsfull förskola. Det kan handla om att vi vill ha stöd för att gå emot normer eller utmana vår beprövade erfarenhet. De posthumanistiska synsätten hjälper oss också att förstå betydelsen av materiella förutsättningar i barns meningsskapande.

Förskolan har sedan flera år utvecklat en systematisk struktur för uppföljnings- och utvärderingsarbete. Detta är en omfattande kollaborativ process som genomsyrar ett verksamhetsår. Grunden för hela det systematiska kvalitetsarbetet är projektet Hållbar framtid och förskolans värdeord. All pedagogisk personal, och föräldrar till barnen på förskolorna är delaktiga på olika sätt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Detta innebär att denna utvärdering är en kondenserad text med spår från reflektioner som gjorts under året. Den kondenserade texten är alltså en sammanfattning och analys från ett större material bestående av pedagogiska dokumentationer som är gjorda under verksamhetsåret. Detta sätt att arbeta med vetenskapliga perspektiv på barns lärande och kollaborativa samtal menar vi innebär ett sätt att arbeta med en förskola på vetenskaplig grund av beprövad erfarenhet.

Under läsåret har vi fortsatt att arbeta för att förskolan skall ha en utvärderingsprocess som i ett första led ska vara till stöd för verksam pedagogisk personal, och vidare en summering och en kommunikation med omvärlden (vårdnadshavare, kommun och andra som är intresserade). Håkansson (2013) beskriver att det finns tre grundläggande komponenter i ett systematiskt kvalitetsarbete; innehåll, processeroch metoder.Innehåll står för de nationellt satta mål krav och riktlinjer som finns för verksamheten, men också lokala verksamhetsmål. Processerinnebär det arbete och den kommunikationen i att ”samla information (uppföljning) bedöma kvalitet (utvärdering) och förbättra måluppfyllelsen (utveckling)” (s.13). Håkansson poängterar vikten av denna komponent när han uttrycker: ”utan processer och ett flöde av kommunikation kan aldrig ett bra kvalitetsarbete bedrivas, det är det kitt som håller ihop arbetet och som kan bidra till att faktiska kvalitetsförbättringar kommer till stånd” (s.13) Kommunikationen i ett systematiskt kvalitetsarbete skall ske på flera plan, med elever och vårdnadshavare, med kollegor och chefer. Den tredje komponenten metoderhandlar om: ”hur data samlas in… och hur de bearbetas och analyseras” (s.13).

Varje arbetslag arbetar tillsammans med ett annat samarbetslag. Under verksamhetsåret finns, utöver pedagogiska träffar,tillfällen där samarbetslagen läser varandras dokumentationer och ger varandra respons och feedforward utifrån formulerade utvecklingsområden. Dessa tillfällen är I) i slutet av november då samarbetslagen läser varandras pedagogiska dokumentationer i reflektionsmallen, II) genom skuggning – då en person från respektive arbetslag deltar i det andra arbetslagets verksamhet under en dag och III) i slutet av vårterminen då samarbetslagen läser varandras dokumentationsarbete och sedan reflekterar och analyserar arbetet tillsammans med pedagogista, ateljeristor och förskolechef under en halvdag. Vid tillfälle I och III ger också ateljeristor, pedagogista och förskolechef sina reflektioner på arbetslagens arbete. I denna utvärdering ges en övergripande analys på arbetslagens processer, hur vi arbetat med de olika utvecklingsområdena samt en analys.

 

 Förskolan HallonEtt som värdeorienterad praktik

De värdeord som förskolan har valt ut är ett sätt att aktivt arbeta med normer och värden. Genom att fokusera på värdemässiga begrepp i förhållningssätt, pedagogisk miljö och dokumentationer är vår ambition att normer och värden ska bli synliga, levande och möjliga att reflektera i iscensättning, förändring och utveckling av den pedagogiska verksamheten. De värdeord som vuxit fram under åren är välkomnande, tillit, delaktighet, glädje, framtidstro ochutforskande. Nedan följer kortfattat våra tankar om de olika begreppen.

Välkomnande

Att känna sig välkommen är att uppleva sig som emotsedd, efterlängtad eller som en ”kär vän”. I en välkomnande atmosfär finns en öppenhet och nyfikenhet för den Andres frågor, åsikter, kultur och språk. Alla människor ska känna att deras frågor välkomnas – att deras synpunkter är värdefulla. Välkomnande menar vi ligger nära lyssnandet då vi genom att lyssna visar värdet av dem vi möter. Lyssnandet där man för en stund tar paus från sina åsikter är ett lyssnande som välkomnar och ger den Andre ett värde. Den gode lyssnaren tar emot det som den andre säger för att den vill förstå, den vill låta sig påverkas och låter sig engageras i vad den andre säger.

Tillit

Med begreppet tillit vill vi framhålla vikten av att vi tror gott om både oss själva och andra och de pedagogiska processer vi jobbar med. Tilliten är viktig för att en organisation ska kunna utvecklas och tilliten kan inte skapas som någon form av produkt. Det är en“grundhållning som växer fram när vi utövar och tränar oss i att begå kloka handlingar och att lära oss hur klokt genomtänkta mål nås” (Ramírez, 2001, s.143). Tilliten är viktig för att hålla samman vår förskola, samhällen och organisationer. Det handlar om att våga göra utan att veta var eller hur det slutar, att känna tillförsikt utan att släppa sitt ansvar. Tillit ur goda handlingar, det kan inte planeras utan det är och blir.

Verksamhetsutveckling måste delas för att bli meningsfull, verkningsfull och expanderande. Det är viktigt att känna att man är delaktig i sitt eget liv, att man får vara delaktig i beslut som rör vardagen och framtiden. Delaktighet skapar motivation och personligt engagemang men också ett medansvar. Genom att få möjlighet att bli delaktig måste var och en formulera sig, argumentera och förhandla. Om olikheterna framträder när förutsättningar skapas för delaktighet kan konfrontationen göra det möjligt för mig att konfrontera och konkretisera mitt eget tänkande med den Andres. Detta ger mig och den Andre först en möjlighet att förstå oss själva men också en möjlighet att reflektera och eventuellt förändra tankar och handlingar efter en argumentation som känns meningsfull och respektfull. Detta medför ett samspel med den Andre som är en viktig process när något behöver förändras och/eller förbättras eller förstås på ett nytt sätt. Möjlighetsarenorna för att kunna vara delaktig måste vara olika för att allas röster ska bli hörda.

Glädje

Livet består av glädje, sorg, besvikelse, rädsla och allt detta är viktigt att lära sig hantera som människa genom livet.  Det vi önskar förmedla är en grundton som bygger på livsglädje. Glada människor smittar genom leenden, skratt och glada ögon. Mötet med en person som känner sig glad och som delar denna glädje inspirerar. Men glädje är också mycket mer än att mötas av en glad person. Genom att vi vill erbjuda barnen många uttrycksmöjligheter hoppas vi kunna aktivera barnens skapande krafter och på så vis ge möjlighet till glädje.  Glädje handlar om en upplevelse av tillfredställelse, en upplevelse av att klara av svåra saker, att ha idéer, att bli lyssnad på att vara en del av ett sammanhang.

Framtidstro

För oss är det centralt att barn skall få möta vuxna som tror på och är hoppfulla inför framtiden. I vår strävan kring viktiga värden önskar vi förmedla, skapa hopp och tillförsikt inför framtiden. Vi menar att barn har som rättighet att känna hur roligt och spännande det är att växa, utvecklas och lära och på så vis bli nyfikna, kreativa och få en vilja att förändra och utveckla samhället. Demokrati frigör energi och ger hopp om framtiden, därför vågar vi ha en positiv framtidssyn.

Hållbarhet är en naturlig del i allt vi gör, på ett övergripande plan ställer vi oss frågor som; Hur kan vi verka för en värld där alla barn har mat för dagen och någon att få trygghet hos, där vi är i samspel med naturen? Vad är det goda och vad är det rätta i ett Hållbarhetsperspektiv? Är detta acceptabelt ur ett långsiktigt ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv?Vi vill stå för en filosofi som gör livet värt att leva för alla nära och långt borta.

Utforskande

Vi som finns i förskolan samspelar med den värld vi lever i – världen ”talar till och med oss” genom möten med människor och den atmosfär som de erbjuder.  Men också den pedagogiska miljö, material och organisation samspelar som redskap i vårt lärande i att utvecklas som människa. Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativa upptäckter, där material och miljö inbjuder till många olika lösningar och idéer. Verksamheten ska därför vara mångfacetterad. I en innehållsrik pedagogisk miljö kan barnens utforskande bli kreativt. Vi tror att människan har lust att lära och redan som liten har man rätt till lustfyllt, meningsfullt och innehållsrikt lärande. Leva och lära handlar mycket om att utforska sig själv och sin relation till andra och andra ting och att få möjlighet på ett lekfullt sätt erövra omvärlden tillsammans med andra. Utforskande är vårt ställningstagande när vi iscensätter för barns lärande, och i detta tar vi stöd av Vygotskijs (1978;1995) syn på lärande och posthumanistiska perspektiv (Dahlberg, 1994; 2001)

Gemensamma utvecklingsområden formulerade inför verksamhetsåret 2017-2018

 

1 Utveckla och analysera innebörder av värdeord i relation till såväl pedagogiskt arbete, samverkan och arbetsmiljöarbete.

 

Under verksamhetsåret 2017–2018 har vi haft som ett gemensamt utvecklingsområde att utveckla och analysera innebörder värdeord i relation till den dagliga verksamheten på förskolan. Någon av avdelningarna har sedan valt att fokusera på detta utvecklingsområde genom att skriva fram detta som indikator. Exempel på detta är Piren som skrev fram att de aktivt ville synliggöra innebörder av värdeord i sin reflektionsmall. Ett annat är Kotten som menar att de vill använda digital teknik som ”ett av de hundra språken i utforskandet i våra olika miljöer.” Värdegrundsrelaterade mål finns också i avdelningarnas likabehandlingsplaner där exempelvis Hamnen använder vårt värdeord välkomnande i formuleringen; ”Att alla ska vara välkomna in i leken, ingen ska hamna utanför. Ingen ska behöva kämpa för det”. För att uppnå detta mål har de arbetat med gruppindelningar samt varit nära och lyhörda för barnens lekande. I analysen kring detta mål har förskollärarna uppmärksammat att barnen pratar om/kategoriserar varandra utifrån kön vilket har lett till att förskollärarna har erbjudit fler sätt att titta på likheter och skillnader hos varandra. Detta har exempelvis varit att titta på vilka färger man har på strumporna och låta det bli en intressant reflektion som kunde låta: ”idag har fem barn svarta strumpor”. Tanken med detta är att hjälpa barnen vidare i sitt förhållningssätt kring människors lika värde och förståelser för varandras olikheter. Bruket beskriver en liknande process i sin likabehandlingsplan och de har arbetat med att ge barnen färdiga frågeförslag som verktyg för att komma med i en lek. Frågorna var; Vad gör ni? Får jag vara med?Och Vad kan jag vara?Genom att uppmuntra barnen till dessa frågor kan pågående lekprocesser fortsätta med ett större lugn och samtidigt släppa in barn och roller. Bron lyfter också vikten av att arbeta med personlig integritet med barnen och relaterar till begreppet Stopp min kropp som Rädda barnen har arbetat fram.

I barngrupperna pågår ständigt arbeten i vardagen kring värdeorden som också delvis synliggörs i de reflektionsmallar som vi arbetar med. Vid vårens utvärderingsdag var det också möjligt att sammanfatta årets projekt i relation till värdeorden vilket några av arbetslagen har gjort. Ett exempel på detta är Skorstenen som under året har arbetat med den park som förskolan är belägen i: Parken har gett oss alla mycket glädjeoch barnen har välkomnat kajan och nya människor till avdelningen och till projektet. Barnen hartillit till att kunna uttrycka sig med hjälp av bilder, digitala redskap och genom leken. Vi har sett ett utforskandekring ljus, bilder och material hämtat från parken. Genom lärandetavlan och alla bilder som vi projicerat och som finns på avdelningen så är barnen delaktigai projektet. Parken har gett oss många olika kunskaper och relationer till djur, natur och skräp och detta ger oss alla en framtidstro.

Nedan följer exempel från löpande reflektioner och avslutande sammanfattningar hur värdeorden har blivit levande i arbetet med barnen.

Välkomnande

Bron gjorde under året en intervju med barnen om kärlek och vänskap. De skrev sedan att ner budskapen och hängde upp dem i hallen med tanken att detta ska manifestera välkomnande.Bron och Piren skriver att barnen välkomnar varandras hypoteserkring det de arbetar med och förskollärarna upplever att det är viktigare för barnen att få sätta ord på sin tanke än att den är ”rätt”. Barnen på Bron har tagit väl hand om, och varit nyfikna på förskolans gäster. De har visat runt förskollärarstudenter, vikarier, praoelever, besök från skolverket och från Brooklyn. De har visat vad saker finns, berättat hur vi har det och vad vi gör. En av gästerna som kom från Brooklyn hette Elisabeth och hon fick frågor av barnen om USA. Frågorna var: Har du träffat Donald Trump?, Träffade du mina föräldrar när de var där?och  Vad leker ni med för leksaker i USA?. 

De yngsta förskolebarnen som inte ännu använder verbalt språk manifesterar välkomnande med sina kroppar och i rörelser. Att använda kroppsspråk och rörelser blir därför också ett viktigt språk för de förskollärare som arbetar med de yngsta förskolebarnen på förskolan. Torget ger ett exempel på välkomnande när de är utomhus och förskollärare och barn springer runt runt ett träd. De menar att processen att springa runt trädet tillsammans kan innebära att ”vi kan försvinna, komma tillbaka och hitta varandra igen. Det blir spännande att utforska en miljö där vi kan känna tillit i att vi återfinner varandra. Vi välkomnar platsen och platsen välkomnar oss”. Välkomnande är mycket mer än det som vi verbalt säger.

 Fröet lyfter fram respons de fått från föräldrar i sina utvärderande texter kring välkomnande. De menar att de har föräldrar som: ”…kommer en halvtimme tidigare på morgonen för att bara sitta ner och prata och ta en kopp kaffe”. En förälder uttryckte det som att ”Ni har så fina barn här”. Han menade att det syns att de bryr sig om varandra och är glada och trevliga när en lämnar/hämtar” Några föräldrar har sagt att ”det känns i atmosfären här att vi är välkomna. Fröet har också haft många intressanta samtal/diskussioner med vårdnadshavare på föräldraträffar och inskolning. I dessa samtal/diskussioner upplevs att vårdnadshavare ”vågade stå för sina åsikter och hade förståelse för att det som är rätt för en behöver inte vara rätt för en annan” vilket är ett tecken på en välkomnande atmosfär.

 Framtidstro och glädje

Vi har arbetat med hållbar framtid som gemensamt projekt i alla barngrupper på förskolan under året. I projektet är värdeordet framtidstro viktigt då vi vill bidra till en hoppfull syn på hur vi kan förändra och vårda världen. Vi har ett gemensamt syfte som är att:

Vi vill bidra till nya berättelser kring ekologisk känslighet och hållbart tänkande för att skapa hopp och framtidstro. Vi vill också synliggöra och undersöka hur människor, växter och djur är sammanflätade med varandra och ansvariga för varandras öde.Bruket inleder sin sammanfattning av projektet med följande citat som relaterar till Framtidstro:

Barn ska ges möjlighet att vara aktiva deltagare i sina egna liv och lära sig hur

de kan ta vara på varandra och naturen. Genom det kommer barnen kunna

greppa sin egen framtid och vara ambassadörer som påverkar sina egna

familjer och sin närmiljö. Vi kan inte vara rädda om naturen om vi inte tänker

på att värna den. Vi kan kanske inte heller bli engagerade i naturen utan att vara

i den, känna den eller tycka om den. Ett hållbart samhälle behöver miljövänliga

människor (Odegard, 2015, s. 40).

Bron menar att barn ett naturligt möjlighetstänk, vilket är en viktig utgångspunkt för framtidstro. Detta uttrycks på olika sätt av fler arbetslag och vi ser många gånger hur barn fascineras av det enkla. Torget skriver att: ”Vi ser att barnen tycker att det är roligt och spännande att vi med enkla medel, med det som finns i vår närhet, i naturen, hittar på enkla lekar. Att kasta upp ett löv och följa dess väg och att det gång på gång blir olika vägar är spännande o fängslande. Vi ser och upplever mycket glädje o humor i våra lekar.” Barnens fascination, öppenhet och möjlighetstänk blir också en inspirationskälla för oss vuxna. Bron skriver exempelvis att barnen i deras grupp har gjort fina argumentationer för något som är viktigt för dem vilket har hjälpt förskollärarna fram till nya förståelser.

Barnen på Piren har under året arbetat med regnbågar, vind och tornados och förskollärarnas analys av en observation visar att barnen visar glädjeoch energi när de får möjlighet att; ”skapa en regnbåge med hjälp av artefakter som ståltråd, garn, band, stenar, pärlor, paljetter, overhead, stort vitt papper, cd skivor, ficklampor och spegel” och  ”utforska tornado som fenomen med digitala artefakter som programmet Stop Motion och analoga artefakter som blåsbälg, madrasspump, fläkt, tyger och sjalar tillsammans med språk i form av bild, lera, musik och berättande”. I de exempel som Piren lyfter fram är barnens glädje kopplad till en mängd olika material. De menar att de har sett mycket glädje i utforskandet av vind och att detta kan bero på att de arbetat tillsammans och att vi testat förutsättningslöst och med många olika språk. De tänker också att känslan av att kunna påverka, tex hur håret blåser genom att använda en hårblås, har skapat humor och ett roligt utforskande. Materialets betydelse lyfts fram av alla arbetslag på förskolan. Torget skriver att eftersom barnen på Torget är inne på sitt första år på förskolan möter de mycket av förskolans material för första gången i sina liv. Förskollärarna ser koncentration, glädje, förvåning (kanske visst obehag) och att det uppstår olika reaktioner på ett material. Bruket kopplar också samman glädje med material och att få vara omsorgsfull på följande sätt: ”Vi har tagit in jord i ateljén och planterat kikärter, krasse, potatis, solrosor, morötter och gräslök. Vi har börjat att sätta ut en del av det vi planterat. Vi har tittat på detaljer, som kronblad, frön, rötter och stjälkar. Vad växter behöver och vad rötter är till för. Barnen har varit väldigt engagerade i odlandet och haft mycket frågor och funderingar. De blir glada av att få vara omsorgsfulla och se hur växterna tar fart eller inte. De känner sig stolta när de ser att de har inflytande över det som sker med och kring odlandet”.

Förskollärarna i Kottens arbetslag analyserar hur gemensam sång bidrar till glädje i barngruppen. Exemplet kommer från arbetet med en gemensam sång som de arbetat med under våren och de menar att ”barnen alltid njuter av att använda hela kroppen tillsammans med varandra och musik/rytm”. Torget menar också att musik bidrar till glädje, men att det också finns glädje i musikrummet vilket stärker våra utgångpunkter om den stora betydelsen av miljö och material på förskolan. På liknande sätt beskriver Tornets arbetslag att deras arbete med en saga där barnen själva ändrar innehållet bidrar till en glädje i barngruppen. De tolkar barnens ansiktsuttryck och menar att de visar ”Vi är lyssnade på! och våran kunskap är det någon som lyfter och går vidare med!”

På avdelningen Bruket har projektet i år handlat om ”Vem kan bo här?”. Ett fokus som utgick från att barnen hade med sig bilder på ett bo. Förskollärarna menar att aktiviteter som exempelvis vid promenad utanför gården till Munksjön (för att leta efter ett snokbo) bidrar till gemensam glädje. Flera arbetslag menar att barnen visar glädje i att uppleva saker tillsammans. Att gå utanför gården kan vara ett tillfälle där barnen upplever något nytt tillsammans. Torget skriver att”När vi kom fram till sandstranden så ville alla genast gå ner mot vattenbrynet. Glädje o förtjusta utrop hördes. R ville orädd gå ner i vattnet med skorna.”

Tillit

Bron skriver att tillit i deras barngrupp delvis har handlat om hur barnen har arbetat med tilliten till sin förmåga genom att tänka fram egna hypoteser och presentera den för andra. Exempel på detta är då barnen funderade och tog hjälp av varandras kompetens kring marulkens spröt. Tilliten till kompisars kunskap visar sig i flera olika aktiviteter under dagen som exempel ett barn som frågar ett annat barn: ”Kan du hjälpa mej att visa hur man gör my little pony?” eller ”Kan du hjälpa mej att skriva välkommen?”. Fröet menar också att de hör/ser exempel på barnens tro på sin egen förmåga. Ett exempel på detta är ett barn som säger ”Katta, jag kan lyfta upp dig i trädet”.

Hamnen menar att förskolans målrelationella arbetssätt där barnens intresse och funderingar är styrande för hur förskollärarna väljer att iscensätta miljöer och aktiviteter bidrar till att skapa tillit. De menar att tilliten finns i barnens vetskap att de har något intressant och viktigt att framföra. Att utgå från barnens signaler kring vad de verkar tycka är intressant menar också förskollärarna på Bruket bidrar till tillit. De skriver att ”Våra besök vid sjön […]var ett önskemål från barn och vi gick dit utan att egentligen veta hur det skulle se ut och hur det skulle bli. En tillit till varandra och vår gemenskap”. Liknande resonemang lyfter Fröet fram då barnen i den barngruppen visar tillit till sin egen kunskap och kommer med förslag på vad de ska ta med för mat till ekorrarna som de har arbetat med under året. Barnen vet säkert att ekorrar äter pannkakor, köttbullar och kottar. En viktig aspekt av tillit är enligt förskollärarna på förskolan HallonEtt att ha tillit till processerna i projektet. Fröet skriver att ”Vi vuxna måste lita på att barnen kan ta projektet framåt, genom att lyssna, vara lyhörda och framför allt tillåtande.” Tillit kan också handla om att våga vara nära varandra och Bruket menar att lek och rörelse tillsammans med musik påverkar hur barnen rör sig. I en lek där man rör sig som myror till musik skapas nya rörelsemönster hos barnen. Denna lek blir också ett uttryck för empati och tillit i varsamheten med varandra i klättrandet menar förskollärarna. De menar också att tillit träder fram när barnen vågar dela med sig av sin fantasi och bjuder in andra till lek och skapande. Ett resultat av tillit är när barnen är inne i ett flow. Inskolningsperioden på förskolan kan vara en utmaning för ett barn i ettårsåldern, deras vardag ändras stort från ett vardagsliv hemma till att knyta många nya relationer med miljöer, material, barn och vuxna. Torget ger ett exempel från en observation där ett barn som varit på förskolan i tre dagar. Observationen är från en aktivitet där några barn och en förskollärare tejpar. Barnet tittar till en början på vad som händer och sträcker sedan fram sin hand med en önskan att få en tejpbit på handen. Förskollärarna skriver att ”hen tog sig plats i gänget genom att härma vad de andra gör undersökte hur vi gör på Torget”. Förskollärarnas analys av observationen är att härmning och ta platskan vara en behållning av att känna tillit. De menar att hen kände trygghet och tyckte tejpandet var ” lite spännande och tokigt”.

Utforskande

Barnen i de olika barngrupperna får vara med om utforskande på olika sätt, ju äldre de blir ju mer arbetar vi med att verbalt fråga efter deras egna hypoteser, eller ge dem andra hundraspråkliga utmaningar som exempelvis att teckna, för att sedan tillsammans pröva tankar om olika fenomen. Flera av barngrupperna arbetar med sommar- eller vinter/julminne där barnen har med sig något med fokus från projektet från sin ledighet till förskolan i terminsstart. Barnens minnen erbjuder olika former av utforskande vilket exempelvis Piren och Bron skriver om. Pirens arbetslag skriver att sommarminnen erbjuder ett meningsfulltutforskande för barnen. Förskollärarna på Kotten gör en frågande reflektion kring omdetta arbetssätt är styrande i barnens utforskande eller om de får redskap och utmaningar i sitt utforskande.

Hamnens barngrupp har under året arbetat med fåglar där de på slutet av året fokuserat på fjädrar. I detta arbete har de iscensatt för utforskande av bland annat fjädrar med hjälp av olika artefakter. I arbetslagens utvärderingar visar det sig att artefakter och miljöer är betydelsefulla i förhållande till begreppet utforskande. Bruket skriver att; ”Det händer en hel del spännande utforskande i ateljén. Flera av barnen har räknat, sorterat, lagt mönster, mätt med linjal, snören och tusch. Det verkar som att materialet väcker nyfikenhet att bland annat utforska matematik och tecken/ siffror men även berättande exempelvis när S lägger glasspinnar och säger att det är en hoppbana för hästar.”

Tornet skriver att de har iscensatt för barnens upptäckande av form och storlek i en naturhörna där de använder overhead för att förstora materialet. För barns upptäckande av olika former menar de också att lera är ett bra material. Detta bottnar i observationer kring hur barnen gör lerfiskar i olika storlekar och ger dem olika familjebegrepp. Då vi har haft särskilt fokus på ekologi under året har naturmaterial blivit ett extra tillägg i miljön och material. Här är ett exempel från hur Parken har arbetat med detta: ”Mycket material i naturhörnan som barnen utforskar på sitt sätt. Vi har lagt till och tagit bort material efter vad vi tror barnen efterfrågar eller för att utmana till nytt. Barnen valde att leka att materialet var mat och de lagade mat och bjöd på mat. Detta var inte vad vi initialt hade tänkt oss men vi tillade byttor, skedar, stolar och bord och den leken utvecklades.”

Utforskande handlar såväl om något som exmpelvis fåglar, tornados, regnbågar eller snokar men materialet är viktigt för att det ska bli ett utforskande. Bruket menar också att utforskandeom något, som exempelvis snoken, gör att man berör annat som exempelvis ”egna familjer men även […]myror, sniglar och fiskar. Alla bor vi på olika sätt och tillhör en familj.” Detta betyder att utforskande leder till kunskap som man inte från början hade kunnat räkna ut vilket är en viktig utgångspunkt i en målrelationell verksamhet.

Arbetslagens arbeten visar också att utöver artefakter är det verbala språkandet och fantasin viktigt för att ett utforskande ska ske. Bruket lyfter ett exempel där barnen utforskar verbala verb med kroppen samt genom att bygga en bro. En process som bottnade i gemensamma erfarenheter där flera olika uttryckssätt var aktiva samtidigt. Denna process följdes av arbete i ateljén där barnen tittade på utskrivna verb som finns i berättelsen och sedan fick de välja ut ett av orden som blev till en rörelseramsa. Och efter det har barnen illustrerat de olika orden antingen som målad bild, genom att skriva eller teckna.

Utforskande kan också handla om att förstå vardagen på förskolan och Torget skriver att deras hall är en plats för utforskande. De menar att den erbjuder till ”ett utforskande varande. Här kan vi sitta, en får komma och gå, samtal kring familjer och relationer”.

Delaktighet

Bruket har valt att visa följande citat från Klara Dolk angående delaktighet i förskola på höstens föräldramöte:

”Delaktighet är något mer än att få uttala en åsikt eller en preferens, något som inte begränsas till att få välja eller bestämma. Delaktighet handlar snarare om erkännade: att ingå i ett nätverk av mänskliga relationer och bli inkluderad i den pedagogiska situationen på ett sätt som gör att ens närvaro erkänns och bejakas. På så sätt kräver delaktighet mer än möjligheter att ha åsikter om, eller välja, något redan befintligt.” (Dolk, 2013)

Bruket menar att begreppet delaktighet inte är synonymt med att själv bestämma ”utan att göra avtryck i vår verksamhet, påverka sin vardag och göra sin röst hörd”. De har sedan diskuterat om att ”delaktighet förstått genom detta citat är något vi strävas efter i vår verksamhet?”

Kotten beskriver ett konkret arbetssätt som synliggjorde delaktighet när de skulle välja sångtitel på den gemensamma sången de arbetade med under våren.  För att komma fram till sångtitel gjorde de en visuell omröstning. Det blev väldigt tydligt för barnen att se de olika alternativen och de tänkte efter själva vilket de ville rösta på. På detta sätt blev alla barn delaktiga. Även de barn som kom dit nästa dag och blir visade diagrammet av kompisarna bjuds in att lägga sin röst. Detta blir ett av många andra sätt att värna om allas delaktighet i barngruppen.

Förskolan använder begrepp som lyssnandets pedagogik och målrelationellt arbetssätt för att sätta ord på hur den pedagogiska verksamheten och projektet iscensätts. Förskollärarna på Hamnen menar att detta bygger upp en tillit som gör att barnen är med och påverkar innehållet i sin vardag.

Vad gäller familjedelaktighet så har vårdnadshavare inbjudits till olika former av samverkan under året vilket beskrivs senare i texten om Samverkan förskola – hem.Parken och Fröet menar att deras instagramkonto bidrar till ett nytt sätt att samverka där barnen är delaktiga i vad som ska visas för vårdnadshavare. En vårdnadshavare på Fröet berättade att ”att de tittat på instagram när barnet varit hemma en lång period och att detta gjorde att barnet kände sig delaktig och kunde dyka in i projektet då hen kom tillbaks”.

Parken menar också att när föräldrarna blir inbjudna att arbeta kreativt, som i deras exempel med läggkonst, på föräldramöte skapas en bra ingång för fortsatt gemensamt ansvar för förskolan och deras barns tid och utforskande här men också en ökad förståelse för det barnen gör och upplever på förskolan. I samtliga barngrupper på förskolan erbjuds vårdnadshavare till delaktighet vid exempelvis föräldramöten, det framkommer också några exempel på när vårdnadshavare har kommit med förslag. Fröet lyfter följande exempel; ”En förälder ville komma och baka med barnen och då tyckte en annan förälder att det lät så trevligt och ville komma och snickra något med barnen.” samt att ”Vi har fått ekorrfilmer skickade från både mammor och morföräldrar. Ett barn tog med sin mormor och visade vår plats i skogen.”

Vi har också som personalgrupp arbetat med värdeorden på fortbildningsdagarna i januari 2017. Vi gjorde då ett litteraturseminarium i form av en gestaltning där vi kopplade den litteratur som vi har läst under året till värdeorden. Syftet med detta var att ge möjligheter att göra en fördjupad reflektion kring värdeorden och också möjligheter att få upp nya tankar och spår kring detta.

När vi har reflekterat kring värdeorden på vårens samtalsdagar kom det på några av samtalen upp förslag på att vi ska titta igenom texterna kring varje värdeord och lägga till något kring vad Hållbar framtid/ekologisk känslighet kan innebära i relation till värdeorden.

Summering och analys: Förskolan HallonEtt som värdeorienterad praktik

Sammanfattningsvis visar vår analys av utvecklingsområdet att ”Utveckla och analysera innebörder av värdeord i relation till såväl pedagogiskt arbete, samverkan och arbetsmiljöarbete” att:

Barnen är välkomnande mot varandras olika tankar och hypoteser och att en viktig aspekt av välkomnande är ordlös och existerar i kroppar, rörelser och miljöer. Barnen lyssnar på varandra, följer upp varandra, är intresserade av vad ”den andre” tycker och tänker och kan även ta samtalet vidare (Piren). Detta relaterar till utgångspunkterna som vi formulerat kring välkomnande där vi skriver att ”I en välkomnande atmosfär finns en öppenhet och nyfikenhet för Den Andres frågor, åsikter, kultur och språk”. Om barnen vill berätta sina hypoteser så beror det på att de har en vana i att bli lyssnade till. Barnens utforskande och upptäckter av kreativa lösningar är en del av framtidstro.”Vi ser forskning som mycket viktigt för framtiden” (Bron). Vi ser barnens glädje när de får skapa med en mängd olika material, när de är med om gemensamma upptäckter (exempelvis utanför gården) och i gemensamma sång, musik och berättarupplevelser. Att be kompisar om hjälp, att visa och berätta något för kompiar, att härma kompisar och att vara riktigt nära kompisar är delar av tillit som presenterats under året. När vi erbjuder material och utmaningar kring det som är intressant på riktigt för barnen, när vi har lyssnat på deras ledtrådar kan vi se processer av utforskande.När barnen har möjlighet, och framför allt en genuin känsla av att de är med påverkar exempelvis sagor, vägval i projektet eller vad som ska visas för vårdnadshavare skapas delaktighet.Värdeorden är också tätt sammanknutna med varandra och ibland svåra att skiljas åt, som i detta exempel: Vi tänker att M vill dela med sig av sina upplevelser och göra I delaktig i det som de flesta barnen i gruppen pratar om. Det är en situation där vi ser en glädje i att få göra varandra delaktiga, utforska ett fenomen tillsammans och att känna tillit till kompisarna som har något att berätta (Torget).

Projektet Hållbar framtid har varit en viktig samarbetspartner för våra värdeord. Projektet och värdeorden är viktiga samarbetande delar i vår förskola. Karin Alnervik har formulerat sig kring projekterande arbetssätt på följande sätt ”Vi ger oss in i ett projekt och hittar något som vi inte letar efter”. Att detta arbetssätt är levande syns i samtliga projektprocesser på förskolan och det kräver en reflekterande organisation och hög kompetens hos förskollärarna. Projekten hade inte kunnat utvecklas på dessa sätt utan varken organisationen på förskolan, värdeorden eller utan förskollärarnas personligheter och kompetens. Det är också tydligt att: ”Vi pratar kring värdeorden och inser att brister ett så faller de andra också, till exempel om det brister i delaktighet, då får det konsekvenser för alla de andra.” (Torget). Detta gör att vi behöver fortsätta att arbeta aktivt och kritiskt med värdeorden, det finns alltid en risk att nya normer skapas. Vi behöver hjälpa varandra och påminna varandra i vardagen.

 

HallonEtt som värdeorienterad praktik; Utvecklingsområden inför 2018–2019

 

1 Utveckla värdeorden i relation till Hållbar framtid och ekologisk känslighet.

 

Förskolan HallonEtt som lärandepraktik

Gemensamma utvecklingsområden formulerade inför verksamhetsåret 2017-2018

 

2 Organisera för intern kompetensutveckling.
3 Utveckla reflektioner till att bli analyserande.
4 Utveckla målrelationellt arbetssätt.
5 Utveckla arbetsformer med digital teknik
6 Utveckla förskolans miljöer med ekologiskt tillägg.

 

2. Organisera för intern kompetensutveckling:

 

På förskolanfinns personal med stor kompetens och många har också många års erfarenhet av att arbeta som förskollärare. Under föregående läsår framfördes önskemål om att få lyssna till de föreläsningar som hålls på Hallondagarna och att ateljeristorna skulle hålla workshops. Inbyggt i organisationen finns idé om att ”den bäste fortbildningen får man i sin egen praktik” (citat: Karin Alnervik), vilket arbetslagens reflektionstid bland annat representerar, men att lyssna till någon som har summerat och tänkt lite extra kring ett område är alltid värdefullt.

Stängningsdagarna vi hade i januari använde vi till fortbildningsdagar. Dessa dagar innehöll föreläsningar av förskollärare: Fåglar (Harriet och Elisabet), Insekter (Anna och Lena) och Lejonet i trädet (Susanne och Ewa), Hundraspråklighet (Isabel) sedan höll Sara en föreläsning om olika teorier ochdess konsekvenser för förskolans praktik. Vi hade också ett litteraturseminarium under dessa dagar och kopplade då den lästa litteraturen till förskolans värdeord samt att vi jobbade med gestaltningar där förskollärarna i grupper fick varsitt värdeord som de skulle ordlöst skulle gestalta.

På sista pedagogiska mötet innan sommaren höll Salome och Isabel i workshop där de kopplade ihop natur och digitalitet med akvarell och filmskapande.

Analys: Konceptet med två stängningsdagar intill varandra där vi ägnade oss åt fortbildning var mycket givande. Saras föreläsning uppfattades av några som utmanande (svår) men samtidigt märks att det finns ett sug och en vilja att förstå teorier och hur de påverkar vår praktik. Föreläsningarna från de olika projekten uppskattades, här kunde vi lagt till lite mer tid i programmet för gemensam reflektion. Förskollärarna menar att den process som man var i under dessa dagar ger många nya tankar, och att det påverkar arbetet direkt och på sikt. Ett arbetslag skriver i sin utvärdering ”Det är viktigt att få vara tillsammans som när vi hade vår 2-dagars planering, träning, långfrukost och litteraturseminarium på ett nytt kreativt sätt”.

 

3 Utveckla reflektioner till att bli analyserande.

 

Förskolan har en väl utvecklad reflektionskultur som har skapats genom ett mångårigt arbete med pedagogisk dokumentation. Dock har förskollärare uttryckt, och vi sett i reflektionsprotokollen, att analysen är svår.

Som ett led i att utveckla analysen har vi detta läsåret prövat att införa något som Håkansson (2013) kallar för målindikationer, där arbetet för oss har handlat om att varje arbetslag på höstens planeringsdag formulerade målindikationer utifrån de utvecklingsområden som vi satt upp för hela förskolan. Målindikationerna vill vi ska ge oss en riktning mot hur vi vill att de olika utvecklingsområdena ska utvecklas i vår verksamhet.

Vid vårterminens utvärderingsdag fick arbetslagen två frågeställningar att ta ställning kring: Vad är skillnaden mellan reflektion och analys för er? Hur ser ni i er reflektionsmall att reflektionerna är analyserande? I utvärderingarna kan vi läsa att arbetslagen beskriver reflektion som ett nyfiket tolkande av vad barnen gör, reflektionen beskrivs som fri eller som Torgets arbetslag beskriver det ”när vi luftar våra egna tankar och tolkningar”. Reflektionen beskrivs vidare av Brukets personal som något ”mer svävande, filosoferande och `tänk om´”.

För att det skall bli en analys så beskriver arbetslagen att det krävs någon form av fördjupning, en fördjupning som kan bestå i att ställa frågor till sin reflektion, eller att svara på de frågor eller den nyfikenhet som en reflektion har gett. Analysen beskrivs också som när reflektionen ställs mot en teori, något i en litteratur eller när man väljer att titta på dokumentationen med ett visst fokus. Frågeställningarna på utvärderingsdagen kring analys och reflektion gjorde att arbetslagen gick tillbaka till sitt material i reflektionsmallen på nytt. Detta upplevde flera arbetslag var lärorikt, att titta på allt sitt material med fokus på analys och reflektion. De upplever att de i arbetet fick syn på skillnaden att vara beskrivande, reflekterande eller analyserande. Många upplever att de i text inte skiljer eller delar upp i reflektion och analys utan som Kottens arbetslag uttryckte det: ”vi har gjort analyserande reflektioner”.  Något som också framkommer är svårigheten att få ner flödet av reflektioner och analyser som sker under reflektionstiden i skrift. Fröets arbetslag uttrycker sig så här kring det: ”När vi valt ut ett par saker vi reflekterar kring och bara någon som vi analyserar djupare har det funkat bättre. Så nu är det bara att jobba vidare på det sättet.”

Summering: Genom att vi under året har haft ett extra fokus analys så upplever vi att arbetslagen har samtalat mer om analys och de har också utvecklat fler strategier för analys. Många uttrycker att de vill lära sig mer men vi släpper det som utvecklingsområde nu och så får vi se var det tar vägen under det kommande läsåret.

4. Utveckla målrelationellt arbetssätt.

 

En del av förskolans uppdrag är att skapa goda villkor för lärande samt att följa, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande. Förskolans väl genomarbetade årsstruktur möjliggör för förskollärarna att granska och utveckla varandras arbete med barns lärande. Förskollärarna tar i sina reflektioner utgångspunkt i sociokulturella perspektiv, och delvis posthumanistiska tankegångar kring barns lärande. Detta innebär att barns deltagandei olika aktiviteter, miljöer, material och sammanhang betraktas som lärande (Säljö, 2015; Vygotskij, 1978;1995). Det projektinriktade arbetssättet är ett sammanhang där barnen får möjligheter och utmaningar från lärare och miljö utifrån deras egna hypoteser. Detta sätt att arbeta är ämnesövergripande och har sin utgångspunkt i Deweys (Dewey, 2004; Säljö, 2015) progressiva pedagogik. Denna ämnesövergripande undervisning är i synnerhet viktig att tillämpa på förskolor då barn i unga åldrar lär i en helhet. Kunskapsområden är inte separerade från varandra i förskolebarnens lärande (Hvit Lindstrand, 2015).

Säljö (2015) framhåller också att det inte är möjligt att identifiera exakt vadbarn lär sigi olika sammanhang, det är däremot omöjligt för barn att undvika att lära när de deltar i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra.
Att systematiskt relatera de aktiviteter som barnen är engagerade i till förskolans kunskapsområden innebär att vi erbjuder en målrelationell pedagogik (Aspelin & Persson, 2011). Pedagogerna på Fröet analyserar spänningsfältet mellan barnens tidigare erfarenheter och fantasi i skogen. De menar att ”Fakta är inte mer sanning eller rätt för barnen, utan de vill pröva sina egna teorier”. Mot bakgrund av detta ville vi i samband med utvärderingen av läsåret undersöka vad betydelser av målrelationellt lärande i förskolans pågående verksamhet.

Vad har målrelationellt arbetssätt inneburit i er barngrupp och i ert projekt under året?

 Nedan har vi valt att tematiserat det som framkommit i arbetslagens utvärderingar under rubrikerna undervisning; miljö och förhållningssätt:

Undervisning

  • Vinteruppgifterna är målrelationellt för barnen har fått utforska utifrån sina egna vinteruppgifter (egna upplevelser).
  • Vi kan se att våra fördjupningar innehåller de olika målområdena och att vi erbjudit barnen att förbinda de olika ämnena och att barnen kunnat använda flera uttryckssätt i sitt utforskande.
  • Vi utgår från barnens intresse och fångar upp fler intressen under vägen så som kajan och skräpet i parken.- Det faktum att vi låtit varje sommarminne ta så lång tid och arbetat med flera minnen parallellt och på så många olika sätt, har haft väldigt stor betydelse för energin i projektet. Även om vi inte haft klart för oss vad vi ska gå vidare med så har vi sett ett värde i att pröva oss fram.
  • I processerna sker det ett lärande som inte är förutbestämt. Lärandet blir kanske bredare när man arbetar målrelationellt. Vi har öppna ögon för att många lärandemål kan finnas med i en situation.
  • Genom ett målrelationellt arbetssätt kan barnen visa oss vägar till lärande som vi inte hade kunnat förutspå. Då är vår uppgift att sätta ord på vad barnen upptäcker och vad det är för lärande som sker, benämna och utmana barnen vidare.
  • Vi tror också att barnen känner en tillit till att vi pedagoger lyssna på och tar tillvara på när de kommer med olika idéer. Det gör att de är med och påverkar innehållet i sin vardag, har inneburit att vi är just där vi är i vårt projekt.
  • Grupplärande och meningsfulla sammanhang. Gemensamma upplevelser i storgrupp och aktivt skapande i mindre grupper.
  • Målrelationellt arbete på Bruket har inneburit att vi har tagit avstamp i det okända kring vart vi är på väg i projektet. Vi har dock haft en ram att utgå ifrån hållbar framtid via snoken och sjön. Vi har gjort olika tillägg i form av andra organismer, både djur och växtlighet. Här har en blandning av fakta och fantasi skett, då både krokodiler och hajar som egentligen inte bor i Munksjön har dykt upp.

Miljö

  • Miljön som erbjuder så många olika uttryckssätt bidrar också till det målrelationella arbetssättet där barnen kan utforska olika områden i sin egen takt och när de själva vill.
  • Vi har tänkt på hur miljöerna ska ge barnen störst möjlighet till utforskande och lärande.
  • Vi har lyssnat och känt in vad som är spännande och fängslar barnen. Utifrån det har vi lagt till material och gjort förändringar i miljön.
  • Vi har tänkt på hur miljöerna ska ge barnen störst möjlighet till utforskande och lärande.

Förhållningssätt

  • Det har inneburit att vi har tagit oss tid att stanna ”i det lilla” och tyckt att det är viktigt.
  • Saker och ting har fått ta tid, att göra samma sak flera gånger och på olika sätt. Vi fokuserar inte på en slutprodukt utan upplevelsen och utforskandet kring material, aktiviteter mm blir viktigt.
  • Vi skapar meningsfulla sammanhang, har roligt tillsammans, funderar ihop och lär av varandra, Det tänker vi handlar om vårt förhållningssätt som stödjer vårt målrelationella arbete.
  • Vårt projekt har känts väldigt svävande och vi har haft flera spår. Under en längre period var det ett stort sökande på vad projektet skulle vara. Vi har försökt stanna vid att det får ta tid. Våga befinna sig i det där ”vad ska vi göra nu?”-skedet. Vi kanske hittar det vi inte visste att vi letade efter.
  • Att arbeta målrelationellt innebar för oss till en början att vi kände att vi inte hittade något spår och gjorde att vi hade svårt att hitta ett syfte. Vi diskuterade under arbetets gång om att det var bra att släppa fokus på att leta för att på så sätt hitta det vi inte söker.
  • Detta gäller även vårt förhållningssätt. Att vi är tillåtande och nyfikna tillsammans med barnen.
  • Det är viktigt för oss att varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Att vi lyfter varje barns kompetenser och egna förutsättningar.

Analys: I tematiseringen är gränsdragningen mellan de olika områdena hårfin och många gånger också sammanflätade i varandra.Att delta tillsammans med andra i meningsfulla sammanhang är en viktig hållning för förskollärarna när de iscensätter och analyserar den pedagogiska praktiken på förskolan. Detta gör vi med stöd från Vygotskis (1978) klassiska citat om att: ” Every function in the child’s cultural development appears twice: first on the social level and later on the individual level” (s. 7). Detta betyder att vi ser grupplärandet som den högsta formen av lärande och att vi sedan har tillit till att varje barn gör sin egen kunskap utifrån att ha deltagit i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra människor och material (Projekt Zero, 2006). Vi kan också se att förskollärarna lyfter vikten av att relatera läroplanens olika kunskapsområden till de aktiviteter de iscensätter vilket Aspelin och Persson  (2011) beskriver som målrelationellt lärande.

5. Utveckla arbetsformer med digital teknik

 

Under året har det funnits tillfällen på pedagogiska möten att reflektera kring vilken digital teknik vi vill använda på vår förskola. En viktig utgångspunkt är att den digitala tekniken ska erbjuda ytterligare möjligheter för barnen att undersöka världen och vi vill se det som en del av hundraspråklighet. Vår pedagogiska inriktning, vår syn på lärande och våra värdeord betyder att vi inte ska använda pedagogiska spel utan att vara kritiska till om de uppfyller våra ursprungliga tankar. Vi vill exempelvis inte att barn ska sitta enskilt med spel i den dagliga verksamheten. Den digitala tekniken ska erbjuda fler sätt för barn att vara tillsammans och språka med varandra kring saker de är nyfikna på och i projektet.

Vi har under året skaffat nya lärplattor och nya telefoner till varje arbetslag för att kunna underlätta kommunikationen mellan de olika enheterna och för att kunna använda uppdaterade applikationer som stämmer överens med vår syn på lärande. Vi har också investerat i stativ till någon lärplatta.

Hur har digital teknik gett ytterligare möjligheter för barn att utforska i ert projekt?

Internet

  • Några arbetslag beskriver att de har använt internet i det pedagogiska arbetet. Detta är kanske inte nytt för detta år, men kan ändå vara intressant att synliggöra under detta utvecklingsområde.
  • Vi använder Google som uppslagsverk för att söka fakta…och inspiration
  • Barnen har använt internet för att maila sina vinteruppgifter.

Film och Foto

På samma vis beskrivs hur film och foto har använts, vilket är viktigt men kanske inte heller är nytt för året. Det som möjligen ökat är barns användning av kameran vilket syns i kommentarerna nedan.

  • Vi filmar och fotograferar barnens utforskande
  • Vi tittar ofta  på filmer och bilder, både som kontrast och fakta, inspiration.
  • Genom att barnen har tagit egna bilder och filmat så får de ett annat perspektiv. Vi vuxna ser barnens perspektiv och få ta del av den på ett nytt sätt genom att se deras bilder.
  • Filmat mycket med kameran och har då haft möjlighet att se och reflektera det man inte hinner med i aktiviteten.
  • Vi har tillåtit barnen att använda kameran själva, det är spännande att se dessa bilder. Vi tänker att det borde gå att göra mer av dem.
  • Barnen ber att vi ska ta bilder på tex byggen lr lekmiljöer, det verkar finnas en medvetenhet om att det går ”spara” minnen.

Digitala enheter

  • Digitalt mikroskop i utforskande av vatten/is
  • Zooma med hjälp av Ipaden.
  • Vi har använt usb-mikroskopet för att titta på bla fjädrar och fågelboet.
  • Vi har tittat på filmer från fallande fjädrar på starboarden och på så sätt haft möjlighet att studera rörelsen ytterligare.
  • Barnen använder iPaden för att titta och lyssna på olika fåglar.
  • Miniprojektorn är guld värd! Vi hade kunnat jobbat mer med paddan. Vi känner att en paus i det digitala kan skapa nytändning framöver.

Med syfte att undersöka fenomen

  • Vi har använt det (digital teknik) till inspiration för att iscensätta dans och rörelser för barnen att undersöka vattenfallet /vattnets rörelser med sina kroppar.
  • Vi bjuder in barnen att återuppleva och återkoppla det de upptäckt förut, berätta för varandra och att kunna upptäcka nya tankar och idéer med hjälp av bilder och filmer.
  • Vi har under hela projektet arbetat med digital teknik när vi har hållt med våra projiceringar. I vår PP ser vi många exempel på hur barnen har mött digital teknik.
  • Våra nyfikenhetsfrågor utgår från just digital teknik. Nyfikenhetsfrågor: Hur kan vi uppleva naturen via digitalitet? Hur kan vi lära oss om ekologisk känslighet genom att projicera bilder av och från parken inomhus?
  • Genom att barnen själva kan välja bild när vi är i projiceringarna så kan de styra vad som händer och att de känner sig delaktiga. Bilderna från parken har gjort det möjligt att få vara i parken inne, en lekvärld.
  • Med hjälp av digital teknik kan vi uppleva en annan dimension av kråkan. Det finns tid att bara sitta och titta länge eller aktivt utforska rörelsen i bilden. Det blir ett sätt att ta med projektet hem till förskolan och de som inte varit med när vi träffat kråkan kan också uppleva hur den låter, rör sig och ser ut.
  • Med digital teknik kan vi sitta i den här miljön, med bild och ljud. Det hjälper till att skapa en annan upplevelse, vi förflyttas tillbaka till vår plats. När vi tittar tillsammans kring småbilderna hjälper det digitala tillägget oss att fokusera och reflektera.
  • Kanonen som förstärkt vår lek och intresse genom bilder och filmer. Vi har också använt den till att ge tillbaka dokumentation till barnen.
  • Det som funkat är overhead i byggen. Vi har haft mååånga samlingar där barnen valt musik, bra tillfälle till delaktighet och öka förståelse för teknik. Vi har tagit musik med till skogen, några barn har letat fram ”den snabbare ekorrmusiken”.

Programvara, funktioner och applikationer

  • I musikarbetet har Salome och barnen använt digitalt piano, Ipad, You-Tube( Kottens egna sång) Det  ska också gå att använda QR-kod för att höra Kottens sång på utställningen på Esplanaden.
  • Det finns nu QR-kod som är länkat till vattenfallsljud
  • Med hjälp av paddan har vi lagt till ljud i leken. En app där barnen själva kan välja och byta ljud för att förstärka miljön.
  • Vi har face-timat med Bron och Monica. Det var ett försök att prova tekniken men eftersom alla hade samma Apple-id blev det problem….

Social media

  • Instagramat – hjälp till delaktighet tillsammans med familjen.
  • Instagram har varit en tillgång att nå ut till alla med vad som pågår på Fröet.

Tekniken…

  • Vi har haft många bra idéer om hur digitala miljöer skulle kunna ge en extra dimension till projektet. Men tyvärr har tekniken vi har tillgång till inte gett förutsättningar för det. Men vi ser fram emot nästa termin med bättre nätverk, projektor och nya möjligheter att jobba med bilder/filmer.

AnalysUtifrån det som har hänt under året kan man sammanfatta att vi huvudsakligen inte har använt program avsedda för barnutan mer tekniska funktioner i applikationer och program. Detta är viktigt då vi inte vet vilken syn på lärande som programvaruutvecklarna har. I takt med att vi expanderar de digitala miljöerna märker vi att tekniken inte räcker till. Det som är mest påtagligt är wifi uppkoppling och nerladdning på de olika förskolorna. Vi arbetar aktivt med Koneo för att åtgärda detta.

6. Utveckla förskolans miljöer med ekologiskt tillägg

 

Summering: Genom att ta 10 foton på hösten på miljön så har arbetslagen presenterat hur de på hösten vill bjuda in barnen till ett nytt läsår med fokus på Hållbar framtid. Genom att sedan ta 10 bilder på våren, kan vi se hur miljöerna har förändrats under läsåret i takt med att projektet utvecklats. I dem kan vi se exempel på ekologiska tillägg genom: Odlingar – rötter – skott i genomskinliga burkar för att se rötter – projiceringar – rekvisita till lek och utforskande. Böcker, både sago – och faktaböcker.

Projektet Hållbar Framtid

 

Framtidstro som är ett av våra värdeord hör ihop med Hållbar utveckling. Hållbar utveckling är att värna om miljö och människor i alla led. Hållbar utveckling är en sådan utveckling som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Bruntlandsrapprten, 1987. s,43) Den starka kopplingen mellan framtid och hållbar utveckling gör tillsammans med en filosofi som gör livet värt att leva för alla nära och långt borta gör att vi vill arbeta Hållbar framtid som projekt.

Förskolegrupperna har under verksamhetsåret arbetat med Hållbar framtid med olika fokus valda utifrån de processer som barnen har varit upptagna av under början av hösten. I mitten av höstterminen erbjöds alla förskolegrupper ett gemensamt syfte att fokusera kring. Detta var: Vi vill bidra till nya berättelser kring ekologisk känslighet och hållbart tänkande för att skapa hopp och framtidstro. Vi vill också synliggöra och undersöka hur människor, växter och djur är sammanflätade med varandra och ansvariga för varandras öde. Syftet är inspirerat från Reggio Emilia institutets projekt kring Hållbar framtid som vi är delaktiga i. Några av grupperna jobbade utifrån detta syfte, medan några skapade ett eget. Samtliga grupper valde egna nyfikenhetsfokus utifrån den egna barngruppens intresse och tidigare erfarenheter tillsammans som förskolegrupp. De fokus som projektet har haft i år är:

  • vattenfallet – värdet av vatten
  • ekorrar och dess svansar
  • Vättern som plats för de yngsta barnens relationsskapande med naturen
  • titta nära och ännu närmre på naturen
  • under ytan – grottor och snäckan som bär på ett budskap;
  • fåglar – hur rör sig en fjäder?
  • virvelvindar och tornadosar
  • vad händer i parken?
  • Vem kan bo här?
  • teorier om fiskar och det som finns under Munksjöns yta.

Summering: Projektprocesserna är väl dokumenterade och förskolan har organiserat för granskning och reflektion kring såväl fenomen som visat sig under processen som för vilket lärande som är möjligt för barnen i dessa processer. På en metanivå (det vill säga pedagogisk personal som möts i tvärgrupper, studiebesök, workshops) har också innebörden av våra två fördjupningar – ”organismer och digitalitet” samt ”att böja verkligheten” diskuterats.

HallonEtt som lärande praktik; Utvecklingsområden inför 2018–2019

2 Analysera och utveckla begreppet undervisning i vår värdebaserade och målrelationella verksamhet.
3 Lyssna, samla på, synliggöra och följa upp barns frågor (kring Hållbar framtid).

 

Samverkan förskola-hem

 Utvecklingsområden 2017–2018

7 Uppdatera handlingsplan för IT användning som kommunikation med vårdnadshavare.
8 Se över arbets- och kommunikationsformer för att öka känslan av delaktighet hos vårdnadshavare.

 

7. Uppdatera handlingsplan för IT användning som kommunikation med vårdnadshavare

Inför läsåret 2017-2018 fanns det flera anledningar till att uppdatera handlingsplanen för IT-användning, dels för att IT är ett område som det utvecklas och sedan har vi under detta året infört molntjänsten O365 på förskolan. Utöver det så visste vi också att under läsåret så skulle den nya dataskyddslagen GDPR träda i kraft. Arbetet med att uppdatera handlingsplanen för IT användning har påbörjats liksom arbetet med att se över verksamhetens olika delar så de stämmer överens med GDPR. Detta arbete är inte slutfört utan kommer att fortsätta under kommande läsår.

Vi har också utvärderat säkerheten i vår digitala miljö tillsammans med Koneo. Utvärderingen visar att vi har en hög säkerhet men att det finns brister vad gäller wifi nedladdning.

8. Se över arbets- och kommunikationsformer för att öka känslan av delaktighet hos vårdnadshavare

I detta avsnitt presenteras de arbets- och kommunikationsformer som vi använt oss av under året Vi presenterar hur föräldrarna på olika sätt bjudits in att vara delaktiga i förskolans projekt kring Hållbar framtid samt övrig samverkan som sker under året. Med utgångspunkt i våra formulerade värdeord kring exempelvis välkomnande och delaktighet så önskar vi att vårdnadshavare ska vara delaktiga på olika sätt i förskolans verksamhet.

Vi presenterar också resultatet från den brukarenkät som vårdnadshavare har deltagit i under våren och avslutar med en sammanfattande analys.

Vårdnadshavares delaktighet i projektet Hållbar framtid

Flera arbetslag har gett familjerna en sommar/vinter uppgift eller en uppstartsuppgift i början av terminen kring projektet Hållbar framtid. På detta sätt erbjuds familjer att vara delaktiga i projektet. Under början av höstterminen har de flesta arbetslag erbjudit familjer att delta i någon form av workshop på föräldramöten kring det område som arbetslagen fokuserar kring i projektet. Workshopen kan ha handlat om att utifrån projektets frågeställning skapa med avdelningens konstruktionsmaterial; tillverka rekvisita till projektet, eller att vårdnadshavarna fick pröva på läggkonst med naturmaterial. Ett arbetslags reflektion efter ett föräldramöte ”Vi känner att arbeta praktiskt skapar en bra ingång för fortsatt gemensamt ansvar för förskolan och deras barns tid och utforskande här, också en ökad förståelse för det de gör och upplever”. Ett annat refererar till Dolk (2013) i sin reflektion angående delaktighet ”Delaktighet är något mer än att få uttala en åsikt eller en preferens, något som inte begränsas till att få välja eller bestämma. Delaktighet handlar snarare om erkännade: att ingå i ett nätverk av mänskliga relationer och bli inkluderad i den pedagogiska situationen på ett sätt som gör att ens närvaro erkänns och bejakas. På så sätt kräver delaktighet mer än möjligheter att ha åsikter om, eller välja, något redan befintligt.” (Dolk, 2013) där de sedan avslutar med att skriva att delaktighet handlar om en tillit till varandra och vår gemenskap.

Vårdnadshavarna informeras också kontinuerligt om projektet under läsårets gång vid samtal i hallen, dagböcker, dokumentationer, mailutskick, instagramkonton, och utvecklingssamtal.

 

Utvecklingssamtal

Förskolan bjuder in till utvecklingssamtal varje termin. Ett samtal per år är individuellt och det andra är ett så kallat grupptvecklingssamtal. Utöver samtal om barnens trivsel görs också reflektioner kring lärande, värdeord och förskolans projekt. Nedan följer exempel från några samtal med vårdnadshavare kring vad och på vilket sätt deras barn lär sig på förskolan:

  • Märks genom att ni bygger vidare på det som barnen fastnar för;
  • Har lärt sig mycket och delar med sig av kunskaperna
  • Det sociala… att bli en social varelse i olika sammanhang; Lyssna på andra vuxna och barn
  • Empati och allas lika värde
  • Nyfikenhet, blivit mer reflekterande
  • Ni tar upp frågeställningar kring stort och smått som man lätt missar i vardagen
  • framförallt tänka själv, ifrågasätta saker, att vara en del av lärandet. Dra slutsatser… ser röda tråden.

Värdegrunden blir synlig här när det gäller vad och hur barnen lär sig och vidare i samtalen framkommer också att våra värdeord blir synliga i vårdnadshavarnas upplevelse hur de själva blir bemötta, någon uttrycker: ”Har känt oss jättevälkomna!” och någon annan: ”Bra och välkomnande bemötande, aldrig försvarsställning”. De uttrycker att de känner sig delaktigagenom att de får del av vad som händer på förskolan genom de dagliga samtalen, dokumentationer, instagramkonton, mailutskick men också genom föräldramöten med diskussioner och workshops. Några vårdnadshavare uttrycker att de önskar vara mer delaktiga, genom arbetskvällar eller diskussionskvällar med andra familjer. Andra uttrycker att de tycker att de är tillräckligt delaktiga och får den information de behöver genom att ta del av samtal, dokumentationer och information som kommer ut.

Vårdnadshavarna delar också med sig av hur deras barn hemma berättar om de projekt som de är involverade i. Här nedan ser ni några exempel:

  • Pratar om fåglar varje dag
  • Berättar vilka hen ser
  • De ”jobbar” med fåglar. Helt inne i det
  • Vi märker av projektet hemma, hen associerar till olika saker och berättar.
  • Har lärt sig massor… Naturvetenskap, sin närmiljö, samspel med kompisar på olika plan; Matematik och virvelvindar

Övrig samverkan

Vårdnadshavare har under året blivit inbjudna att delta i träffar kring traditioner. Dessa skiljer sig mellan förskolorna, men någon form av träff sker på samtliga förskolor vid Lucia. En förskola har som tradition att bjuda på grötfrukost och en förskola bjuder in far- och morföräldrar att baka pepparkakor. Vidare erbjuds dropin fika vid olika tillfällen en och sommaravslutning runt midsommar. Utöver detta har också vårdnadshavare blivit inbjudna till arbetande föräldramöte där pedagogisk personal tillsammans med föräldrar arbetat med förskolans utemiljö.

 Brukarenkät

Under våren har vi deltagit i kommunens brukarenkät som vänder sig till samtliga vårdnadshavare med barn i förskola. Vårdnadshavarna har svarat på 5 frågor som de har skattat på en fyrgradig skala där 1= inte alls nöjd och 4= mycket nöjd. Det fanns utrymme för att skriva fritext till alla frågor. Nedan redovisas resultatet förskola för förskola, siffrorna inom parentes är föregående års siffror:

Stockmakaren,svarsfrekvens: ej mätbar (föregående år 67%):

Då svarsfrekvensen var under 60% så finns det inget resultat att redovisa.

Munksjöparken:svarsfrekvens 77% (90% föregående år)

  • Mitt barn känner sig tryggt bland förskolepersonalen

Resultat: 3:a 11% (5%) 4:a 89% (95%)

Kommentarer:

Vi är nya på förskolan och det är egentligen lite tidigt att säga, men första intrycket är mycket bra!

Med det förbehållet att det är någon hen känner.

  • Mitt barn känner sig trygg bland förskolekamraterna

Resultat: 3:a 17% (26%); 4:a 83% (74%)

Kommentarer:

Vi är nya på förskolan och det är egentligen lite tidigt att säga, men första intrycket är mycket bra!

  • Mitt barns förskola uppmuntrar till lek, utveckling och lärande:

Resultat: 3:a 8% (5%); 4:a 92% (95%)

  • Förskolan utvecklar mitt barns sociala förmåga (tex. Utveckla ansvarskänsla, empati och omtanke om andra barn)

Resultat: 3:a 11% (9%); 4:a 89% (91%)

Kommentarer:

Det är ju den grundläggande pedagogiken som förskolan använder sig av, så det hoppas vi verkligen på. Förstaintrycket bekräftar detta än så länge.

  • Som förälder har jag möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum)

Resultat: 2:a 5,5% (2%); 3:a 19,5% (35%); 4:a 72% (63%); vet ej 3% (0%)

Kommentarer:

Skulle kunna stärka kommunikationen genom intensivare användning av epost

Enkäten avslutades med att föräldrarna fick svara om frågan: ”Skulle du rekommendera ditt barns förskola till dina vänner?” och där svarade 97% av vårdnadshavaresom besvarat enkäten JA, och 3%svarade NEJ

Gjuterigatan:svarsfrekvens 74% (71% föregående år)

  1. Mitt barn känner sig tryggt bland förskolepersonalen
    Resultat: 3: a 8% (5%); 4:a 92% (95%)

Kommentarer:

Alltid någon som tar emot när vi kommer och finns där för vårt barn.

även föräldrarna känner sig trygga.

Mitt barn pratar ofta om personalen hemma och hur mycket hen tycker om alla, så hen känns väldigt trygg 🙂

världens bästa!

hen trivs otroligt bra på förskolan

  1. Mitt barn känner sig trygg bland förskolekamraterna

Resultat: 3:a 11% (8%); 4:a 89% (92%)

Kommentarer:

Ibland orolig pga konflikter i barngruppen.

Pratar ofta om kompisarna hemma och tycker om att titta på kort på barnen.

Samma sak gäller kompisarna, hen pratar ofta om dem hemma och om hur roligt de har tillsammans.

hen trivs bra med alla barnen och de har roligt tillsammans

  1. Mitt barns förskola uppmuntrar till lek, utveckling och lärande:

Resultat:  3:a 3%; 4:a 97% (100%)

Kommentarer:

Bäst!

Inspirerande och utforskande miljö som verkligen kompletterar vår hemmiljö.

Bästa förskolan!

  1. Förskolan utvecklar mitt barns sociala förmåga (tex. Utveckla ansvarskänsla, empati och omtanke om andra barn)

Resultat: 2:a 0% (2%); 3:a 6% (3%); 4:a 92% (95%); vet ej 2% (0%)

Kommentarer:

Vi har fått höra från grannar och andra vi möter att våra barn ofta är öppna och alltid säger hej. Det tror jag att förskolan har hjälpt till med också, att de är trevliga mot alla.

  1. Som förälder har jag möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum)

Resultat: 2:a 0% (2%); 3:a 10% (3%); 4:a 87% (95%); vet ej 3% (0%)

Enkäten avslutades med att föräldrarna fick svara om frågan: ”Skulle du rekommendera ditt barns förskola till dina vänner?” och där svarade samtliga vårdnadshavaresom besvarat enkäten JA.

Summering av brukarenkät

Brukarenkäten visar att vårdnadshavare i hög utsträckning är nöjda med förskolans verksamhet. Det är återigen något lägre poäng än på övriga frågor på frågan om föräldrarnas delaktighet. I föräldrarnas kommentarer syns många positiva ord om förskolan, personalen och verksamheten, vilket är glädjande. Men det lyfts också fram synpunkter om brister i verksamheten och då handlar det om; oro i någon barngrupp och brister i kommunikation.

Summering och analys Samverkan förskola – hem

Vårt utvecklingsområde inför året var att se över arbets- och kommunikationsformer för att öka känslan av delaktighet hos vårdnadshavare, då det var ett område som fick något lägre poäng vid förra årets brukarenkät. Tittar vi på årets brukarenkät så är fortfarande den siffran något lägre vilket pekar på att det nog är ett område där vi kan få ett snabbt resultat utan det är ett långsiktigt arbete. En orsak tror vi är att delaktighet är ett ord som kan förstås på olika sätt, och det kan vi också se när tittar på vad vårdnadshavarna uttrycker. I kommentarerna kring detta område i brukarenkäten så handlar de, några få, om att vårdnadshavare inte tycker att de får tillräcklig information. Tittar vi sedan på vad vårdnadshavare har sagt i samtal med förskollärarna så finns det de som tycker att de är tillräckligt delaktiga i sitt barns förskolevardag och de är det genom den dokumentation som görs, de samtals som hålls och de veckobrev som skickas ut. Sedan finns det också de som efterlyser mer delaktighet men då handlar det om att de vill vara delaktiga i någon del av projektet eller att hjälpa till att iordningsställa saker på gården. Betydelsen av delaktighet är inte samstämmig och det behöver den inte bli. Vi skall fortsätta bygga ett samarbete och en delaktighet med familjerna genom lyssnande, relationsskapande och ett reflekterande förhållningssätt.

Flera avdelningar har under året använt Instagramkonton vilket har varit uppskattat av föräldrarna. Av etiska skäl och barns säkerhet kopplat till IT har vi vid olika tillfällen reflekterat tillsammans kring konsekvenser med Instagramkonto. Till kommande läsår kommer alla avdelningar att ha Iphone vilket kommer att underlätta fotohanteringen kopplat till Instagram. Att Instagram blivit ett verktyg för att kommunicera med föräldrarna visar en tvååring som efter att hen gjort en blomma av lera och en …. Säger: ”Titta här är en blomma, kan vi skicka den till mamma och pappas telefoner”. På en annan avdelning berättar en förälder att under en period då barnet hade stor frånvaro var Instagram ett sätt att hålla kontakt med avdelningen och vad som hände i verksamheten,

Ett annat sätt som vi tänker kan få samtliga föräldrar att känna sig välkomna och delaktiga i den pedagogiska verksamheten och som vi pratade om inför läsåret var att all kommunikation som sker med vårdnadshavarna bör genomsyras av värdeord och vårt projekt Hållbar framtid. Detta innebär att också veckobrev ska ses mer som kommunikation kring detta än som ren information, och här tycker vi att det skett en förändring i de veckobrev som skickas ut att där är fokus på vårt projekt.

De träffar som förskolan anordnar kring traditioner som Lucia/jul och sommar upplevs som betydelsefulla av både vårdnadshavare och förskolans pedagogiska personal. Det är en slutsats vi kan dra genom att föräldrarna frågar efter dessa träffar. Kanske är det dessa träffar som skapar samhörighet?  Det är dock viktigt att ta i anspråk att det just i dessa tider är en del extra arbete för förskollärarna i form av dokumentation och utvärderingsarbete. Det är därför viktigt ur arbetsmiljösynpunkt att förskolorna reflekterar kring syftet med dessa träffar, ser till att ryms inom förskollärarnas tid och att det är rimliga arbetsuppgifter.

 

4 Synliggöra arbetet som görs där barn ges en demokratisk röst i samverkan med familjer och det omgivande samhället.

Underskrift

Jönköping 2018-08-31

Carin Hellberg                                                      Sara Hvit Lindstrand

Förskolechef                                                         Pedagogista

Referenser

 

Aspelin, Johan., & Persson, Sven. (2011). Om relationell pedagogik.Malmö: Gleerup.

Björklund, Camilla., & Franzén, Karin. (2015).De yngsta barnens matematik.Stockholm: Liber.

Dahlberg, Gunilla., & Lenz Taguchi, Hillevi. (1994).Förskola och skola: om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS.

Dahlberg, Gunilla., Moss, Peter., & Pence, Alan. (2001). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv, exemplet förskolan. Stockholm: HLS.

Dewey, John. (2004). Individ, skola, samhälle. Utbildningsfilosofiska texter. Natur och Kultur.

Dolk, Clara. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Ordfront Förlag.

Hvit Lindstrand, Sara (2015) Små barns tecken och meningsskapande. Multimodalt görande och teknologi.Diss. Jonkoping University.

Håkansson (3013)Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem : strategier och metoder Lund: studentlitteratur

Luis Ramírez, José. (2001). Den mänskliga existensens grund – en undersökning om tillitens fenomenologi. In G. Aronsson & J. Karlsson (Eds.), Tillitens ansikte(pp. 129 – 150). Lund: Studentlitteratur.

Odegard, Nina. (2015). Återbruk som kreativ kraft. Lärarförlaget.

Project Zero. Reggio Children.  (2006). Att göra lärandet synlig. Bans lärande–individuelt och i grupp.Stockholms universitets förlag.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2016.Stockholm: Fritzes.

Säljö, Roger. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup.

Vygotskij, Lev. Semenovic. (1978).Mind in society: the development of higher psychological processes.Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Vygotskij, Lev. Semenovic.(1995). Fantasi och kreativitet i barndomen.Göteborg:Daidalos.

 

 

Nu går det bra att anmäla sig till vårens Hallondagar som är den 21/3-22/3 – 2019.

Förskolan HallonEtt har sedan flera år tillbaka ordnat studiedagar med presentationer från verksamheten och studiebesök på förskolorna. På Hallondagarna får du inblick i vårt arbetssätt och presentationerna hålls av förskollärare, ateljeristor, pedagogista och förskolechef. Rubriken för Hallondagarna våren 2019 är: Barns hypoteser som ledtrådar för iscensättande av projekt och miljöer. Att lyssna efter det vi inte vet finns. 

På vårens Hallondagar vill vi dela med oss av olika berättelser från pedagogiska processer i projektet Hållbar framtid. I berättelserna finns det spår av hur vi har arbetat med hundraspråklighet, kollaborativa lärprocesser, värdeord och undervisning.

Programmet pågår torsdagen den 21/3 mellan kl.14-20 och fredagen den 22/3  mellan kl.8:30-12. Det ingår fika under presentationspassen samt soppa med bröd under besöken på förskolorna. Utförligt program skickas till deltagare i början av November. Pris 1600 kr per person exklusive moms.

Antalet platser är begränsat

Välkommen med anmälan till info@hallonett.se

 

Nu går det bra att anmäla sig till höstens Hallondagar som är den 8/11-9/11

Förskolan HallonEtt har sedan flera år tillbaka ordnat studiedagar med presentationer från verksamheten och studiebesök på förskolorna. På Hallondagarna får du inblick i vårt arbetssätt och presentationerna hålls av förskollärare, ateljeristor, pedagogista och förskolechef. Rubriken för höstens Hallondagar: ”Hela kroppen blir fladdrig i virvelvinden” 

Citatet har vi lånat från ett barn på vår förskola. På höstens hallondagar vill vi dela med oss av olika berättelser från pedagogiska processer i projektet Hållbar framtid. I berättelserna finns det spår av hur vi har arbetat med hundraspråklighet, kollaborativa lärprocesser, värdeord och undervisning.

Programmet pågår torsdagen den 8/11 mellan kl.14-20 och fredagen den 9/11 mellan kl.8:30-12. Det ingår fika under presentationspassen samt soppa med bröd under besöken på förskolorna. Utförligt program skickas till deltagare i början av November. Pris 1600 kr per person exklusive moms.

Antalet platser är begränsat

Välkommen med anmälan till info@hallonett.se

 

Projekt Hållbar framtid 2017–2018

Genom olika nätverk vi på HallonEtt är en del av både som enskilda personer och som organisation har vi beslutat arbeta med Hållbar framtid som projekt under verksamhetsåret 2017-2018. Uppstarten av projektet sker under augusti men eftersom vi nu går in på fjärde året i detta projekt finns flera spännande spår att gå vidare med. I samtal med föräldrarna har vi redan en dialog om hur de tänker om Hållbar framtid. Flera avdelningar har också formulerat en sommaruppgift till familjerna som de sedan tar med sig tillbaka till förskolan till projektstarten. Detta kan vara en inspiration under starten och kanske det också visar oss nya vägar in i projektet.

Vi delar Reggio Emilia institutets vision om att ”Vi ska ta tillvara på barns och ungas ekologiska känslighet och verka för förskolans och skolans ansvar när det gäller att skapa förutsättningar för hållbara relationer och omsorg om hela det ekologiska systemet.”

Vårt gemensamma syfte bottnar i Reggio Emilia institutets projekt kring Hållbar Framtid och är:

Vi vill bidra till nya berättelser kring ekologisk känslighet och hållbart tänkande för att skapa hopp och framtidstro. Vi vill också synliggöra och undersöka hur människor, växter och djur är sammanflätade med varandra och ansvariga för varandras öde.

Våra gemensamma utgångspunkter i projektet är att:

– Vi vet kanske vad och verkligheten är men inte vad eller hur den kan bli.
– Detta är ett projekt som bottnar i framtidstro om det som är möjligt.
– Barnen nu är de, som med goda kunskaper om verkligheten också är den generation som har möjlighet att förändra den. De är den: ”Första generationen med potential att utrota fattigdom och den sista generationen att undvika klimatförändringarnas värsta effekter.” (Ban Ki-moon FNs generalsekreterare 2015).
– Barnen sätter spår redan nu.
– För att förändra verkligheten och fakta är kreativitet ett kompetensområde på samma nivå som fastställda områden i nuvarande läroplan.
– Sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter måste samverka för en hållbar framtid. De ekologiska aspekterna är överordnade (Björklund, 2014; FN:s globala mål)
– alla människor från början är utrustade med en ekologisk känslighet, en förmåga att känna empati, förbinda och skapa sammanhang mellan allt i naturen och hela sin omvärld.
– Natursyn: Människan är en del av naturen. Vi ser natur och människa som ett intraaktivt system och som en helhet.

Vår gemensamma projektfördjupning verksamhetsåret 2017-2018

För att fördjupa vårt arbete med Hållbar framtid väljer vi till detta år att formulera två olika vuxenfokus som är:

Böjningar av verkligheter och Organismer – Digitalitet

Dessa kan fungera som ett metaperspektiv för oss vuxna. Sedan jobbar vi – som vanligt – med att finna det som är hett för barnen, deras nyfikenhetsfrågor och livspuls.

Nedanstående är från Reggio Emilia Institutets hemsida. Läs mer på www.reggioemilia.se

Vad är Reggio Emilia?

Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Reggio Emilia har också blivit ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i stadens kommunala förskolor. Den pedagogiska filosofin från den lilla staden har väckt ett stort intresse och engagemang i många delar av världen.

”Ett barn har hundra språk” skrevs av Loris Malaguzzi som under många år var chef för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dikten uttrycker grundläggande tankar i den pedagogiska filosofin. Det handlar om nytänkande som innebär gränsöverskridande på många olika sätt.

– Ett exempel är att man kombinerar avancerat teorietiskt arbete med en levande praktik med barnen.

– Man arbetar med lek och arbete, verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt.

– Ett annat exempel på den gränsöverskridande hållningen är att pedagogerna i Reggio Emilia samarbetar med forskare och andra inom vitt skilda områden, som till exempel hjärnforskning och design.
Den pedagogiska filosofin står också för:

– ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen.

– bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning.

– en pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan ”ta över” eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har till exempel representanter från både näringslivet, socialvården och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse.

Om Reggio Emilia Institutet

Sverige är det land i världen som har störst och intensivast utbyte med pedagogerna i Reggio Emilia. Reggio Emilia Institutet är en kooperativ förening i Sverige som bildades 1993. Föreningen arbetar med att sprida den pedagogiska filosofin från Reggio Emilia och liknande tankar.

I verksamheten ingår bland annat att arrangera kurser, konferenser och föreläsningar. Arbetet sker tvärvetenskapligt och institutet samarbetar gärna med olika vetenskapliga såväl som skapande verksamhetsområden. Förutom i forskningsprojekt medverkar man också i utvecklingsprojekt och har konsultuppdrag.