Kvalitetsredovisning HallonEtt 2011

Sammanfattande beskrivning, bedömning

Fem viktiga värdeord har växt fram under åren fram till idag – det är välkomnande, tillit, delaktighet, glädje och utforskande. Kring dessa ord vill vi bygga vår verksamhet. Vi gör nedan en beskrivning om hur vi tänker kring våra värdeord.

Välkomnande

Att känna sig välkommen är att uppleva sig som emotsedd, efterlängtad eller som en ”kär vän”.

I en välkomnande atmosfär finns också en öppenhet för den Andres frågor och åsikter. Alla människor ska känna att deras frågor välkomnas – att deras synpunkter är värdefulla. En lyssnande förskolekultur står för välkomnandet, eftersom förmågan till lyssnandet visar värdet av dem vi möter. Lyssnandet där man för en stund tar paus från sina åsikter är ett lyssnande som ger det som den andre säger ett värde. Den gode lyssnaren tar emot det som den andre säger för att den vill förstå, den vill låta sig påverkas och låter sig engageras i vad den andre säger.

”Hans tanke var långsam,

hans ord var få och aldrig de kom oss att hissna.

men för vännerna var han en fröjd ändå:

ni skulle ha hört honom lyssna”

                                  Wayne Mackey

Tillit

Synonymer till tillit är förtroende, förtröstan, tillförsikt, förlitan, tilltro och tro. Ord som väcker många associationer. För att komma åt motsatsen till tillit prövar vi att använda ordet kontroll. När man vill ha kontroll eller kontrollera någon eller något handlar det om att övervaka.  Övervaka sitt och den andres liv, ha koll. Man vill veta hur något blir eller slutar. Tillit handlar om att våga göra utan att veta var eller hur det slutar, att känna tillförsikt utan att släppa sitt ansvar. Tillit är att ta plats utan att ta plats för någon annan.

Tilliten är viktig för att en organisation ska kunna utvecklas och tilliten kan inte skapas som någon form av produkt. Det är en ”grundhållning som växer fram när vi utövar och tränar oss i att begå kloka handlingar och att lära oss hur klokt genomtänkta mål nås” (Ramírez 2001 s.142). Tilliten är viktig för att hålla samman samhällen och organisationer. Tillit handlar om att vi tror gott om både oss själva och andra, vilken är en utmanande handling i det ständiga mötet med andra. Tillit är inte något som kan planeras det är och blir. Tilliten kan lätt förstöras men är svår att åstadkomma och återskapa (a.a).

Delaktighet

Verksamhetsutveckling måste delas för att bli meningsfull, verkningsfull och expanderande.

Det är viktigt att känna att man är delaktig i sitt eget liv, att man får vara delaktig i beslut som rör vardagen och framtiden. Delaktighet skapar motivation och personligt engagemang men också ett medansvar. Genom att ges möjlighet att bli delaktig måste jag formulera mig, argumentera och förhandla. Om olikheterna framträder när förutsättningar skapas för delaktighet kan konfrontationen göra det möjligt för mig att konfrontera och konkretisera mitt eget tänkande med den Andres. Detta ger mig och den Andre först en möjlighet att förstå oss själva men också en möjlighet att reflektera och eventuellt förändra tankar och handlingar efter en argumentation som känns meningsfull och respektfull. Detta medför ett samspel med den Andre som är en viktig process när något behöver förändras och/eller förbättras eller förstås på ett nytt sätt. Möjlighetsarenorna för att kunna vara delaktig måste vara olika för att allas röster ska bli hörda.

Glädje - Framtidstro

Livet består av glädje, sorg, besvikelse, rädsla, allt detta är viktigt att lära sig hantera som människa genom livet, men det vi önskar förmedla är en grundton som bygger på livsglädje och framtidstro.

Glada människor smittar genom leenden, skratt och glada ögon. Mötet med en person som känner sig glad och som delar denna glädje inspirerar. Men glädje är också mycket mer än att mötas av en glad person.

”Vårt mål är att aktivera barnens skapande krafter och att lära dem utvinna glädje ur sin tillvaro” skrev författaren Lennart Hellsing. Genom att vi vill erbjuda barnen många uttrycksmöjligheter hoppas vi kunna aktivera barnens skapande krafter. Glädje handlar inte om ytlighet utan mer om en upplevelse av tillfredställelse. Upplevelsen av att klara av svåra saker, att ha idéer, att bli lyssnad på att vara en del av ett sammanhang.

Vi har valt att lägga till ordet framtidstro även i rubriken eftersom det är centralt för oss att barn skall få möta vuxna som tror på och är hoppfulla inför framtiden.

”Salig den som tror och som ännu tror på framtidsdrömmar.

Det är den kraft som genomströmmar vår existens vår sanna verklighet”

Ur ”O klang och jubeltid” av Benny Andersson

Utforskande

Vi som finns i förskolan samspelar med den värld vi lever i – världen ”talar till och med oss” genom möten med människor och den atmosfär som de erbjuder.  Men också den pedagogiska miljö, material och organisation samspelar som redskap i vårt lärande i att utvecklas som människa.

Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativa upptäckter, där material och miljö inbjuder till många olika lösningar och idéer. Verksamheten ska därför vara mångfacetterad. I en innehållsrik pedagogisk miljö kan barnens utforskande bli kreativt. Vi tror att människan har lust att lära och redan som liten har man rätt till lustfyllt, meningsfullt och innehållsrikt lärande. Leva och lära handlar mycket om utforska sig själv och sin relation till andra, att ges möjlighet på ett lekfullt sätt erövra omvärlden tillsammans med andra.

Lärandebegreppet ”handlar om att internalisera något, att göra det till en del av sig själv” (SOU 1997:157 s.51) det gäller att få prova, att få uttrycka, att få erövra och detta provande gör man alltid i ett sammanhang. Lärandet är aktiva handlingar som skapar kunskap. Kunskap som inte alltid följer ett systematiskt framåtskridande utan är mer som i små bitar av kunskapsöar som expanderar åt olika håll. Det gäller för pedagogerna att formulera dessa kunskapsöar, att nyfiket försöka förstå vad barnen förstått och beskriva detta, men också att försöka skapa sammanhang där barnen ges möjlighet att koppla samman dessa kunskapsöar till kunskapsögrupper.  Istället för att beskriva barnet utifrån den mall som redan finns om barns normala utveckling. Detta sätt att se på lärandet är inte heller målstyrt där barnens kunskaper från början förväntas resultera i färdiga kunskaper. Utan det handlar om att förskollärarna och ledningen på förskolan har beslutat sig för att fokusera ett ämne/område som sedan tar sin utgångspunkt i hur barnen visar intresse för detta. Inom ramen för detta område/ämne planerar, dokumenterar, analyserar och driver man detta projekt tillsammans med barnen i förhoppningsvis en förhandlande process. Barnen erbjuds ett rikt material och aktiva pedagoger lockar och utmanar barnens nyfikenhet att utforska området/ämne vidare. Arbetssättet blir på detta sätt utforskande för både barn och pedagoger.

Hur kan då dokumentation och verksamhetsutveckling laddas med välkomnande, tillit, delaktighet, glädje - framtidstro och utforskande och hur kan dokumentationsarbetet struktureras för att det ska bli ett verktyg som driver verksamheten vidare?

Under året har vi framförallt arbetat med att utvecklat vår verksamhet genom bland annat projekten ”Barns relation till platser” och ”Det magiska språket”

Barns relation till platser

Vi har deltagit tillsammans med elva förskolor i Jönköping i ett nätverk, ”Ett torg – en förskola för alla i Jönköping”. Nätverket startade januari 2007 och har fortsatt sitt samarbete även under detta läsår. För oss är det viktigt att få vara en del av de pedagogiska samtal som nätverket erbjuder. Vi kommer att fortsätta att vara en del av nätverket även under nästa läsår.

Syftet med projektet: Att utveckla förskolornas verksamhetsidéer och med stöd av dessa skapa nya strukturer och arbetssätt som ger barnet en röst i samhället.

Syftet är också att samarbeta och hjälpas åt samt utnyttja erfarenhetsutbyte för att fördjupa verksamhetsidéer och leningsorganisationen av pedagogiska arbeten och familjesamarbete.

Platsers betydelse för barnen – Barns plats och platser för barn. Forskningen om vardagslivet platser intresserar sig bland annat för hur barn har tillgång till det offentliga rummet. Utemiljön i staden blir alltmer svårtillgånglig för barn. Vilken betydelse har platser för förskolans barn och pedagoger? Genom att återvända till plaster i tanken som varit viktiga i barndomen väcks minnen till liv. Dessa platser rymmer upplevelser, som varit betydelsefulla och som fortsätter att vara det, genom att de inverkar på hur vi senare i livet orienterar oss i rummet. Minnesplatser blir tecken, som kan läsas och som på så sätt medverkar i människans utforskande av världen. Vi kan studera förskolan som en plats där barn lever sina vardagsliv och där olika symboliska rum, eller platser skapas vilka möjliggör olika erfarenheter. Barnen skapar platser och dessa platser har betydelse för hur barnen kan framträda. Platser är sociala till sin karaktär och detta leder till att de kan ses som en dela av en kamratkultur, som i sin tur utgör en del av barnkulturen. Vilka relationer och minnen till platser erbjuds våra barn i vår verksamhet?

I projektet finns exempel på levande miljöer där det är tydligt vilket projekt avdelningen arbetar med, en miljö som är föränderlig och inbjuder till ett varierat utforskande. Barnen får pröva olika tekniker från det som hos oss kan uttryckas som traditionellt ateljéarbete till områden som vi tidigare inte erbjudit i lika hög grad. Våra förskolor har en lång tradition av sång och musik, vi har använt oss mycket av det i exempelvis samlingar. I år har detta arbetet tagit flera kliv är det gäller utforskande av ljud, rytmer och musik. Genom projekten har också vår dokumentationspraktik utvecklats. Avdelningarnas berättelser från ett år är väl genomarbetade och kommunicerbara för andra.

Platsprojektet har gett nya lärdomar i vår verksamhet, här följer några exempel:

·      Att ta plats och synliggöra vår verksamhet i samhället, både på plats i verkligheten och via exempelvis utställningar och reportage i tidningar.

·      Fördjupningar i barns teorier om hur vi utmanar dem.

·      Att relationer till vårt samhälles platser skapar engageman, varsamhet, nyfikenhet och ansvar. Vilket vi tror skapar en framtidsro och stolthet över våra städer Jönköping och Huskvarna.

·      Att använda platser utanför vår a förskolor som pedagogiska läroplatser.

·      Att hitta nya sammanhang att arbeta med läroplanens intentioner för språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik.

·      Hur både barnens och pedagogernas kreativitet möjliggjorts i ett nytt meningsfullt sammanhang utan givna ramar av traditionellt tänk.

·      Att varje plats kan bli intressant – den behöver bara nyfikna ögon.

     ”Ingen skulle finna något anmärkningsvärt på månen om han inte var de sortens människa som kunde hitta just det på sin egen bakgård.”

     C.S Lewis

·      Genom nätverken har många Platser i våra städer märkvärdiggjorts och lyfts upp som ”möjliga Platser för barns utforskande och glädje!”

Språkprojektet – Det magiska språket

Språkmiljöerna har utvecklats för barnen på många sätt, det förekommer mycket språksymboler i miljön och alla avdelningar har formulerat hur de skapat förutsättningar för barnens språkande. Det är ett viktigt steg i vår pedagogiska miljö att vi skapat bättre förutsättningar för barnen och att vi uppmärksammar och använder miljöer för utforskandet av språket. Under starten av det pedagogiska året tittade varje över sin miljö med fokus på att skapa en teckenindränkt miljö och hur de skapar förutsättningar för projekt under en start.

Det finns en fara med ett projekt som språk att det inte bli utforskande på samma sätt som andra projekt eftersom vi redan har så mycket föreställningar om hur språk skall erövras. Det finns flera exempel från avdelningarna där de arbetar intressant med språk. Från ett par avdelningar som arbetar med förskolans yngsta barn finns exempel där de beskriver hur barnen arbetar med skisser, siffror, bokstäver och tecken på ett utforskande sätt. Verksamheten har inspirerat barnen språkligt men också matematiskt. Vi kan nog påstå att vi tagit viktiga steg under året i vårt arbete med detta. Framförallt hur vårt deltagande i nätverket via Stockholms universitet om ”Det magiska språket” har varit mycket betydelsefullt och fördjupat våra teorier kring språk.

Det samarbetet som under året skett mellan två avdelningar via projektspåret ”Kärleken till boken” är viktigt att ta tillvara eftersom det upplevdes positivt. Genom att hitta samarbeten mellan avdelningarna även kring nya spår som dyker upp under ett år skulle det främja hela vårt pedagogiska arbete, viktigt att ta tillvara varandras olikheter, engagemang och idéer.

Matematik och Naturvetenskap

Vi har kunnat se hur vårt arbete och kunskap fördjupats genom vidare utbildningar (lärarlyftet och litteraturseminarium) och praktiskt arbete. En påbörjat arbete att hitta nya sätt att arbeta utforskande tillsammans med barnen inom de här områdena har inspirerat oss att gå vidare.

Som extern utvärderare har vi haft en högskoleadjunkt i pedagogisk från Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon fick ta del av avdelningarnas projekt Powerpoint och ge respons på det utifrån ett matematiskt perspektiv. Hon var med under ett tillfälle på varje avdelnings reflektion och gav tillbaka sina reflektioner dessutom sammanfattade hon sina intryck på ett pedagogiskt möte. Hon gav även en skriftlig feedback till varje avdelning. I sin utvärdering använder hon av Alan Bishops matematiska aktiviteter som utgångspunkt (aktiviteterna är räkna, mäta, lokalisera, konstruera, leka och förklara). Utifrån dessa gav hon tankar om vad hon sett av det vi våra dokumentationer. Vi har gjort en sammanställning av några av de tankar och synpunkter som var genomgående i reflektionerna från henne (finns i kvalitetsredovisning sid 21).

Föräldrasamverkan

Föräldrasamarbetet har utvecklats under året. Det finns olika exempel på för oss nya sätt att söka samarbete med familjerna. Flera avdelningar har bland annat haft utvecklingssamtal i mindre grupper. Dessa samtal har blivit på helt andra sätt än när vi sitter enskilt med en familj i taget. I samtalen blir det ett annat flöde och flera aspekter kommer fram.

Föräldrasamverkan - idélistan

Avdelningarna har under året som gått skrivit ner vilka olika samverkan med föräldrarna som genomförts. Vi har sammanställt avdelningarnas material till en lista som kan vara till hjälp och inspiration framöver. Listan visar på en stor variation av sätt att samverka med föräldrarna.

Vi behöver ha fortsatt fokus på samarbetet med familjerna för att på flera olika sätt involvera dem i förskolans arbete. De allra flesta föräldrarna uttrycker dock i de samtal och utvärderingar vi gjort att de är mycket nöjda med verksamheten och att de känner tilltro till oss. De menar att om de vill diskutera eller har synpunkter om något så finns en öppenhet att ta emot deras synpunkter. Det finns dock några som menar att samverkan är ett område vi behöver utveckla mer. En tanke är att låta varje möte med föräldrarna bli ett möte för samverkan om viktiga frågor – varje möte ett samrådsmöte. Några föräldrar hade idéer om att skapa en planeringsgrupp där någon förälder från varje avdelning deltar för att skapa mer delaktighet.

Viktiga reflektioner från det pedagogiska året

Vi håller på att spränga gränser på många sätt, dels genom att nya arbetsformer som inkluderar ett utforskande av musik och matematik. Under året har ansvarsgrupperna liksom deltagarna i språkprojektet formulerat sig på nya sätt kring arbetet. Flera av förskollärarna har genom att arbetat nära ateljéristorna ökat sin repertoar av skapandets möjligheter, detta har inneburit ett mer varierat arbetssätt. Projektet har inneburit att barnen blivit synliga i staden, som vi ser det är detta en viktig demokratifråga. Barnens röst har förstärkt genom projektet.

Genom att alla avdelningar i år fortsatta utveckla sin dokumentation i en PowerPoint presentation har det blivit lättare att följa en avdelnings arbete under året.

PowerPoint-presentationen presenterar framförallt våra projekt. De visar på hur arbetet organiseras och vilka reflektioner och val pedagogerna gör i ett projekt utifrån dokumentationerna från veckan - alltså vilka förutsättningar som skapas för barnen utifrån hur vi förstått dem.

Det har under året varit i stort sett stabilt i personalgruppen. Det är viktigt med en stabil personalgrupp i en så personalintensiv verksamhet som en förskola är. Personalens kompetens, trivsel och engagemang är en av de största kvalitetsfaktorerna. Samarbetet mellan avdelningarna är viktig för hela HallonEtts verksamhet. Vi behöver vara engagerade i varandras arbeten för att på så sätt ytterligare utveckla vår verksamhet. För att ytterligare öka samverkan har vi detta år beslutat om att en rotation av förskollärarna mellan flera av förskolornas avdelningar. Vi tror att detta kommer att öka samarbetet och förståelsen mellan avdelningarna ytterligare.

En verksamhet där det finns en stor omsorg om varandra är det viktigaste i allt kvalitetsarbete.

Vår viktigaste fortbildning är när vi tillsammans tittar på dokumentationer och projektarbete från vår egen praktik – ”lägger vår egen praktik på bordet” (Hillevi Lenz-Taguchi) - och när vi får möjlighet att berätta för andra om vår verksamhet. Andra kompetensutvecklingsinsatser under året som varit särskilt betydelsefulla är vårt deltagande i de olika nätverken både nationellt och lokalt. Det har också varit viktigt att lyssna på externa föreläsare för att få inspiration till vår verksamhet. Resan till Reggio Emilia som två av förskollärarna gjort betyder mycket för de som gjort resan men också för hela verksamheten genom det de förmedlar till övriga. Vår ambition är att fortsätta med att någon/några varje år får möjlighet att resa till Reggio. Det ger också mycket att göra studiebesök på andra förskolor för att få inspiration och genom det få syn på vår egen verksamhets utvecklingsbehov. Under höstterminen har två av förskollärarna gått förskolelyftet.

Hallondagarna som vi genomför varje år är utbildningsdagar där vi föreläser om vårt arbete och våra ställningstaganden tillsammans med studiebesök på förskolorna. ”Hallondagarna - en viktig vidareutbildning för oss personal”, citat från avdelning Brons utvärdering. Vi slutar inte att förundras över hur mycket det ger att sätta ord på vår verksamhet, utifrån olika perspektiv varje år. Det är spännande att hamna i olika personkonstellationer, där man får möjlighet att möta andra kollegor och deras tankar. Genom att få feedback från deltagarna, får vi energi till att fortsätta utveckla vår verksamhet. Det är roligt att möta både likasinnade och oliksinnade på studiebesöken för ytterligare diskussion.

Under året har vi prövat ytterligare en för oss ny form av utvärdering. Tanken är att på ett bättre och tydligare sätt få tag i vad barnen på HallonEtt får vara med om, vilken pedagogisk verksamhet som erbjuds och vilka värden levs, en ambition om att förstärka barnens röst ytterligare. Det är en form av kollegial utvärdering – Skuggning. Någon gång under januari - mars under en dag ska en från varje avdelning vara med på den avdelning vars PowerPoint de också tittar på. Personen ska ha tittat igenom avdelningens PowerPoint innan de är på avdelningen. Den som skuggar ska skriva om vilken organisation de ser, hur tiden planeras och vad de ser i miljön på avdelningen. Den som skuggar ska ta bilder på miljön på det de fastnar för – gärna be något barn visa dem: ”Vad är viktigt och bra här på din avdelning?”. De ska följa ett eller två barn och skriva om vad barnen får vara med om under den dagen.  De skriver om hur barnet/barnen välkomnar och välkomnas, hur de är delaktiga, vilken tillit de visar och visas, hur glädje och framtidstro framträder och vilket utforskande de ser att barnet/barnen får vara med om. I det material som den som genomfört den kollegiala utvärderingen tagit fram finns både mycket av bekräftelse men också utmaningar till kollegorna. Barnen och vad de fått vara med om under dagarna lyfts fram på ett seriöst sätt och de har genom detta blivit mer synliga i vårt utvärderingsarbete. Den kollegiala utvärderingen innebär också att den som skuggar speglar arbetet på sin egen avdelning i mötet med den andra avdelningen – nya tankar om det egna föds.

Musiknätverk och ateljérista med inriktning på rytmik och musik

Under året har vi skapat ett nätverk mellan förskolorna kring utforskande av musik och rytmik. Vi har från augusti 2010 också anställt en ateljérista med inriktning på musik och rytmik. Från arbetet underåret finns många härliga exempel på ett utforskande kring musik, dans och rytmik tillsammans med flera andra uttryckssätt. Genom att vi startat ett musiknätverk kommer vi alla att få möjlighet att ta ytterligare ett kliv vad gäller utforskandet av musiken och rytmiken.